Läkarsekreterare (i dag medicinska sekreterare) är en bristvara.
– Ja, det är ett generellt problem. Medicinska sekreterare är ett av de bristyrken vi definierat där det krävs insatser, säger Karin Larsson, HR-chef på länssjukvården.
Men försöken att få utbildningen till länet hittills misslyckats. Landstinget försöker nu i egen regi vidareutbilda undersköterskor samt lönesatsa på yrket.
– Vi vill åtminstone behålla de vi har, säger Larsson.
När läkarnas rapporter inte dokumenteras i tid påverkar det takten i vårdprocessen. Problemet påverkar all vård, mer eller mindre.
Ögonkliniken är dock värst drabbad. Men länschef Gregory Olsson-Lalor håller inte helt med.
– Det stämde i början av året, då hade vi nära 6 000 diktat som är oskrivna. Men nu är vi nere i 700 så det börjar se mycket bättre ut, säger han.
Men detta har krävt en kraftansträngning berättar Olsson-Lalor. Kliniken har tagit hjälp av andra kliniker, kallat in pensionärer och annan extra personal som arbetat kvällar och helger. Till det har läkarna själva skrivit ut sina diktat och nu ska även en extern kraft anlitas.
Ögonkliniken har åtta sekreterartjänster men ett par vakanser samt sjukskrivningar har ställt till det och Gregory Olsson-Lalor uppger det är svårt att rekrytera. Han ser dock det hela mer som ett arbetsmiljöproblem än en fara för patientsäkerheten.
– Jag kan inte påminna mig att någon patient tagit skada på grund av detta.
När det dröjer månader innan en undersökning dokumenteras fördröjs även återbesök och vidare behandling.
– Vi har problem med återbesöken men det beror inte på skrivproblem, säger Gregory Olsson-Lalor.