Kostnaden för stafettläkare har nästan fördubblats på fem år, från 62 miljoner kronor 2004 till 115 miljoner för 2008.
- Kostnaden för stafettläkare är bara toppen på ett isberg: vikariekostnaderna är också stora men de redovisas inte.
Det säger läkarföreningens Robert Svartholm.
Han har länge varit kritisk mot den läkarbrist som finns i Norrbotten. Det handlar bland annat om att det saknats mellan 35 och 45 allmänläkare under de senaste 30 åren trots att antalet läkare har ökat.
För läkarföreningens Robert Svartholm finns det en enkel förklaring till: han anser att det är politikernas agerande och styrning som ligger bakom läkarbristen.
- Landstinget har inte varit konkurrenskraftigt när det gäller att locka till sig läkare. Det handlar inte om löner i första hand utan om arbetsförhållanden och inflytande.
Motsatt riktning
I det sammanhanget talar Svartholm om en utveckling som går i motsatt riktning, där allt fler verksamhetschefer är sjuksköterskor och där läkarna bara är medicinskt ansvariga.
- Ofta ingår inte läkarna i ledningen och det göra att de tappar inflytande. Det minskar läkares intresse för att arbeta i Norrbotten.
Svartholm talar också om det han kallar en "konsekvent politisk linje där allting ska styras av landstinget." Han syftar på det faktum att landstingsledningen motsätter sig privata etableringar.
- Den här politiken har blivit en hämsko när det gäller att locka läkare till länet. För det finns många som säkert kan tänka sig att arbeta här men de vill slippa den stora och tunga landstingsbyråkratin.
I det sammanhanget talar Robert Svartholm om den dynamik som han säger skapas med privata etableringar.
- Om politikerna ändrade inställning och regler skulle vi få flera privata alternativ. Då skulle läkare kunna byta arbete under en tid – det skulle vara nyttigt för läkarna och gynna landstinget.
Ointresserad ledning
Läkarföreningens ordförande säger att landstingsledningen är ointresserad av privata alternativ även om det skulle kunna lösa läkarbristen på vissa orter. Som exempel på det tar han de läkardagar som arrangerades i Piteå för ett par år sedan. Konferensen samlade ST-läkare, läkare som håller på med sin specialistutbildning.
Svartholm talar i det sammanhanget om ett anförande som en landstingsanställd hade. I sitt anförande talade personen om att ”det finns väl ingen här som vill etablera sig i Arvidsjaur”.
Nya metoder
- Då räckte fyra personer upp sina händer för att visa att de var intresserade. Trots att de här personerna var intresserade av att flytta till Arvids-jaur kontaktade inte landstinget någon av dem. Anledningen är enkel: de som styr vill inte ha privata etableringar även om det skulle råda bot på läkarbristen.
Du kommer med hårda anklagelser mot landstinget. Men beror inte läkarbristen här på att det är brist på läkare i hela landet och det påverkar Norrbotten extra mycket?
- Det stämmer men just därför måste landstinget i Norrbotten hitta metoder som gör att man blir en attraktiv arbetsgivare som kan få läkare att flytta hit. Man lyckas ju bra med att få AT- och ST-läkare att komma till Norrbotten.
- Men när de är färdigutbildade flyttar de härifrån.
Fotnot: I artikeln talas om AT- och ST-läkare. AT betyder allmäntjänstgöring, den praktik som läkarna gör på olika kliniker inför läkarexamen. ST är tjänstgöring för att få specialistkompetens.