2009 gick svenska Posten ihop med Post Danmark, för att tillsammans bilda Postnord AB. I samband med sammanslagningen upphörde också pengahanteringen. Kassaservice hade tillhandhållits på uppdrag av bankerna, men Postnord sålde sitt postgiro när det inte längre var lönsamt.
– Det blev dyrare och dyrare att betala räkningar via oss, och till slut ville ingen ha kvar det. Och då fanns fanns det väl ingen ekonomi i att ha kvar kassaservice för posten, antar jag. Bankerna vill att allt ska gå via konton och elektroniskt, säger lantbrevbäraren Lasse Johansson.
Förr har lantbrevbäraren fungerat lite som ett vandrande bankkontor. Räkningar, pensioner, kontantuttag – allt kunde skötas smidigt för den avlägset belägna. Men i och med att kassaserveicen avskaffats har lantbrevbärarens uppgifter idag kommit att bli ungefär desamma som stadsbrevbärarens. Lite mer biltid, bara. Plus att du fortfarande kan köpa frimärken och skicka paket med din lantbrevbärare, påpekar Peter Henriksson, produktionschef på Postnord Luleå.
– Men det är de två stora grejerna som förändrats, att man förut kunde betala och ta ut pengar. Så det var ganska stora pengaflöden som for genom en lantbrevbärare förr, men nu har de ju inga pengar på sig längre.
Kommer lantbrevbäring fortsatt att behövas i framtiden?
– Det tycker jag verkligen, delvis på grund av e-handels utveckling. Det är viktigt att jag som kund ska kunna beställa varor på nätet och ha samma förutsättningar som en människa som bor i stan, säger Peter Henriksson.
En annan konsekvens av sammanslagningen börjar också märkas i Postnords garage på Blomgatan. Några av de karaktäristiskt gula bilarna i stallet har klätts i en ny, blå skrud. Samma öde väntar också danskarnas röda fordon, berättar Peter Henriksson.
– Vi ska bli blåa, det har Postnord bestämt. Det tar ett tag, men förändringen har påbörjats. Fast folk blir fortfarande osäkra när de ringer och jag svarar "Postnord", vi har ju varit "Posten" i 390 år.