Bredare Norrlandsstöd

Två utredningar har föreslagit en förändring av det så kallade Norrlandsstödet, som går till jordbrukare i stödområde ett till tre. Den ena utredningen har gjorts på uppdrag av EU-kommissionen och den andra utredningen av jordbruksdepartementet.Till annan verksamhet
I båda utredningarna föreslås en förändring av Norrlandsstödet, så att stöd även ska kunna betalas ut till annan verksamhet, exempelvis hållbar markförvaltning, miljötjänster och åtgärder för landsbygdsutveckling. - Vi tycker att Norrlandsstödet ska användas till produktionen. Det här tycker vi är helt fel, säger Ulric Isacson som är ordförande för LRF i Dalarna och även ordförande för LRF:s Norrlandsgrupp. Norrlandsstödet kom till för att kompensera för de naturgivna villkor som försvårar för jordbruket i norra Sverige; kallt klimat, låg befolkningstäthet och långa avstånd. Stödet betalas med nationella pengar och är godkänt av EU-kommissionen. Även i Finland har man ett stöd till det nordliga jordbruket. Stöd till mjölkproduktion
I dag går Norrlandsstödet huvudsakligen till mjölkproduktion inklusive transporter till mejerierna (drygt 90 procent). Stöd betalas också ut till slaktsvin, getter, suggor, ägg, frukt, bär och grönsaker. LRF:s Norrlandsgrupp tycker att även får- och lammproduktion borde omfattas av stödet och att man även borde få stöd för intransporten av djur till slakterier i Norrland. Långt till slakterier
- Det börjar bli så långt till slakterierna, motiverar Ulric Isacson den sistnämnda förändringen.LRF:s Norrlandsgrupp vill också stämma i bäcken när det gäller en annan förändring som diskuteras. Förslag finns att utjämna tilläggsbeloppen i gårdsstödet inom de fem regionerna som Sverige är indelat i. - Alla inom en region skulle få lika mycket i tilläggsbelopp. Det skulle leda till att djurbönderna fick mindre och påverka arrendepriserna på mark, säger Ulric Isacson. Priserna på mark och arrenden skulle stiga, vilket LRF:s Norrlandsgrupp befarar skulle leda till ett mer passivt brukande av jorden på bekostnad av det aktiva jordbruket. Många mjölkbönder är beroende av arrenderad mark och för dem som inte har några arrendekontrakt på marken kan det bli bekymmersamt tror Ulric Isacson.