Det är landets deltidsbrandmän som strejkar. Konflikten rör pengar, Brandmännens riksförbund (BRF) sa nej till medlarnas slutbud och därmed var konflikten ett faktum.
Men det är en strejk som allmänheten inte märker av ännu. Landets runt 10 000 deltidsbrandmän har en blockad mot att jobba extra utöver ordinarie beredskapsschema. Det innebär att de inte får täcka upp luckor som uppstår på grund av frånvaro av olika skäl.
Men deltidsbrandmännen följer sina beredskapsscheman för övrigt och vid larm rycker de ut som vanligt.
Fredrik Wuopio är styrkeledare för räddningstjänsten i Haparanda, en av många kommuner i länet där verksamheten helt sköts av deltidsbrandmän.
– Det är tråkigt att det ska gå så här långt, att SKL inte kan komma överens med oss, säger han.
Wuopio berättar att de kommer att rycka ut som vanligt när det behövs. Men konflikten innebär att han inte får fylla ut luckor i schemat utan vidare.
– Det sänker vår beredskapsnivå, helt klart. Men det går att söka dispens, säger Fredrik Wuopio.
Håkan Olofsson är distriktsombudsman i BRF för norra Sverige. Han menar att alla kommuner tyvärr inte utnyttjar den rätten.
– Konflikten är redan på väg att bli samhällsfarlig på många orter. Det beror på arbetsgivaren, de vägrar begära dispenser och det är jätteallvarligt, säger han.
Arbetsgivare är Sveriges kommuner och landsting (SKL) som sa ja till slutbudet. De har även enligt BRF uppmanat landets räddningstjänster att inte söka dispenser.
– Och det därför att de inte vill medge att räddningstjänsten är beroende av deltidsbrandmännen, säger Olofsson.
Han berättar vidare att deltidsbrandmännen i åratal släpat efter övriga grupper inom kommunsektorn.
– Det gör att intresset avtar för att arbeta som deltidsbrandman. Och vi kräver inte mer, bara lika mycket som övriga, säger Håkan Olofsson.
Patrik Bylin är räddningschef i Luleå. Han berättar att man inte sökt någon dispens.
– Det behövs inte. Detta är inget som påverkar allmänheten. Det är ett ansvarsfullt varsel som lagts, säger han.
Inom Luleå kommun har räddningstjänsten fast personal i Luleå och Gammelstad medan verksamheten i Råneå helt sköts av ett 20-tal deltidsbrandmän. Cirka hälften är medlemmar i BRF men övriga följer också fackets konfliktåtgärder.
– Men verksamheten fungerar bra, vi är överens om vad som gäller, säger Bylin.
BRF menar dock att de ökande problemen att rekrytera deltidsbrandmän till stor del beror på dålig betalning.
– På många ställen räddar deltidarna räddningstjänsten. Arbetsgivarna borde vara mer rädda om dem, säger Håkan Olofsson.
Det finns deltidsbrandmän i alla kommuner i länet; i Luleå, Boden, Kiruna, Piteå, Gällivare och Kalix som komplement medan de utgör hela brandförsvaret i övriga kommuner.
Konflikten omfattar också det som kallas materialvård. Det innebär att om en utryckning sker med enbart deltidsbrandmän så kan de lämna kvar utrustning som en brandslang efter sin insats.