Bertil Paavola satt tillsammans med frun och drack morgonkaffe och runt halv åtta tiden hörde han tre kraftiga smällar och gick ut på balkongen för att se vad det var.
– Jag bara ropa till frun det brinner i vår carport. Man blir lite skärrad och så, men jag var ute på ett par minuter. Då var det full aktivitet här, brandkåren var här och det var mycket folk, säger Bertil Paavola.
Förutom att bilen blev totalförstörd så fanns det även ett förråd framför bilen där allt innehåll också brann upp.
– Jag hade skidor, vallningsutrustning och jag hade givetvis annat också men inga kläder. Men mycket vad gäller skidor. Jag har en gjort en uppskattning på värdet och det är någonstans mellan 60-70 000 kronor, säger Bertil Paavola.
– Jag sörjer det mer än bilen, för bilar finns det.
Bertil Paavola är en hängiven skidåkare.
– Det är surt för vi är rätt mycket på spåret och nu när det ser ut så här (pekar på snön) så svider det ännu mer, säger Bertil Paavola.
Som salt i såren hade garantin på Bertil Paavolas bil nyss löpt ut.
– Det värsta i kråksången är att garantin på vår bil gick ut i fredags och det här brinner på måndag hade garantin varit kvar ett par dagar till så hade jag kunnat lösa ut en helt ny bil för den var nästan ny. Det svider också, men det är dock materiella grejer.
Sedan branden har Bertil Paavola haft fullt upp med att kontakta försäkringsbolag, prata med polisen och med Lulebo.
– Jag är rätt rationellt och försöker gör den del som jag tycker att jag ska göra för att komma framåt och få någon rätsida på det här, så att jag får ersättning och kan gå vidare. Men jag måste gå något så när skadeslös, så bra som det går. Jag ska försöka göra det så gott som det går av det här.
Nu några dagar efter branden börjar känslorna komma ikapp honom.
– Jag började må sämre av det här bara idag, det sista dygnet. Första dygnet gick väl ann man var så trött, men nu är det som att det kommer tillbaka – men det är väl helt naturligt.
– Det är femtio år sedan jag var med om att mitt föräldrahem brann utanför Övertorneå och jag var en av de som fick rusa ut för att komma undan lågorna. Det där kommer tillbaka även om det är länge sedan, säger Bertil Paavola.