"Borde folkomrösta igen"
I Norrbotten betalas affärer i euro i högre grad än i övriga Sverige. Gränshandeln i Haparanda och Norrbottens storindustri är orsak till det. - Vi borde folkomrösta om valutan igen, anser Peter Nordbladh, Företagarna.
SKYNDA PÅ! "Det kan ta till 2015-2020 innan nästa folkomröstning. En sådan borde komma tidigare", anser Peter Nordbladh, Företagarna.
Foto: Andreas Wälitalo
Kravet drivs av Företagarna. Som grund för att göra det påvisades i går att euron i någorlunda stor grad används i landet. Inte minst i Norrbotten, där var tredje tillfrågat företag använder valutan medan det i landet i stort handlar om var tionde företag. Det här påvisas i en undersökning via Företagarna där 4.000 företag, varav 250 från Norrbotten, deltog.Norrbotten toppar undersökningen, här använder dubbelt så många företag euron än i den region som kom tvåa, Blekinge.- Det beror säkert på Haparanda och närheten till Finland, som har euron, tror Peter Nordbladh.Av branscher är det i länet främst inom handeln samt hotell- och restaurangbranschen valutan nyttjas.- Det är en avspegling av att turistnäringen i Norrbotten ökar.Bortom små företag finns basindustrierna Kappa och SSAB, och där används euron, medan LKAB håller fast vid dollarn. Skogsindustrin är enligt Peter Nordbladh ett tydligt exempel där Europavalutan slagit igenom.Erik Hagenrud, Exportrådet och med kontor i Luleå, omvittnar också om att fler och fler företag gör affärer i euro. De ser fördelar med det.- Offerter du lämnar utomlands i svenska kronor gör det svårare för kunden, som själv ska sitta och konvertera. Samtidigt kanske ett finskt företag lämnat en offert i euro, beskrev han saken.Offentliga tog över
Europadagen, 13 år efter Sveriges EU-inträde, uppmärksammades också hos Svenskt Näringsliv, där Hans Sundvall, Pemenco, berättade om erfarenheter från EU-projekt.En följd av EU-inträdet blev att inte minst Norrbotten kom att omfattas av strukturfonder. Ansökningar om stöd söktes och flera parter ska stå för sin andel av ett projekt.- Strukturfondsprojekten tillkom för att förändra en struktur. Det har varit väl så många offentliga projekt, anser Peter Nordbladh, och Hans Sundsvall hakade på resonemanget.- Ska vi strukturera om näringslivet, varför ska då offentliga parter hålla i det, om det är nya innovationer som ska fram, undrade han.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!