Norrbottens jordbruk är unikt – ingen annanstans i världen odlas det grödor så långt norrut. Det finns jordbruk på samma breddgrader även i Norge och Finland men där odlas inte lika mycket spannmål, potatis och trädgårdsväxter som i Norrbotten.
Odlandet i länet tog fart i slutet av 1800-talet. Allt mer land togs i bruk och 1951 nåddes kulmen. Men sedan började skogen sin återerövring av det öppna landskapet.
I dag finns det mindre än hälften av åkern kvar. Resten har blivit skog eller buskage – en process som fortsätter.
– Ja, mycket kommer att slya igen. Och det blir ju marker som är närmast ogenomträngliga, säger Nils-Olof Lindfors, ordförande för LRF
LRF vill dock inte att markägare som enbart vill hålla nedlagd odlingsmark öppen ska ha stöd
– Vi jobbar stenhårt för att stöden enbart ska gå till aktiva brukare, säger Lindfors.
Nedlagd åkermark kan dock tas i bruk igen om trenden vänder. Det finns tillräckligt med åker för att fördubbla antalet kött- och mjölkdjur.
LRF drömmer också om en växande produktion av mat med exklusiva förtecken – "vår motsvarighet till champagne", som Lindfors säger:
– Det är ett framgångsrecept, vi måste hitta våra nischer. Ingenstans i världen kan man odla så långt i norr som här. Vi är unika, vi förknippas med renhet, med ren luft och jord samt rent vatten.
Norrbotten kan aldrig konkurrera med billig mat menar LRF-basen.
– Men det som är exklusivt är inte priskänsligt. Det är svårt att vara en del i den stora matproduktionen, det är bättre att nischa sig mot marknader där man kan ta betalt, säger han och fortsätter:
– Men det är bråttom, den sista vagnen håller på att lämna stationen. Om jordbruket försvinner så bryter infrastrukturen på landsbygden samman.
Jenny Bucht, landsbygdsutvecklare på länsstyrelsen, menar att lantbruket i länet bör fortsätta att satsa på kött och mjölk. Det passar skogslänen medan spannmål odlas i södra Sverige.
– Det är att ta vara på de bästa förutsättningarna för båda, säger Bucht.
Men samtidigt ska vi äta och dricka mindre kött och mjölk?
– Det handlar om konsumtion, det betyder inte att vi måste ändra vår produktion, säger hon.
Jenny Bucht menar att länets åkermarker är väl anpassade för att odla gröda till nötkreatur.
– Kom ihåg att djuren i Sverige är friskast i världen och djuren i Norrbotten är friskast i Sverige, säger hon.
Och den åkermark som växer igen?
– Det handlar om landskapbilden, det borde vara en fråga för kommunerna.