Boende som går i graven

Det är Kyrkans tidning som tagit reda på vad som hänt med prästgårdarna efter separationen mellan kyrkan och staten 2000. Svaren på den enkät som tidningen skickade ut till församlingar och samfälligheter visar att prästgårdarna bytt ägare i ett rasande tempo de senaste åren. För Luleå stifts del handlar det om en minskning av antalet tjänstebostäder med hela 61 procent sedan 2002. På sex år har 31 av stiftets prästgårdar bytt ägare. Siffran för riket är 43 procent och idag finns det 588 prästgårdar kvar i kyrklig ägo. Säljer mest
Församlingarna i Sveriges nordligaste stift är faktiskt mest aktiva i hela landet när det gäller att sälja ut sina prästgårdar. En orsak kan vara att uppvärmningskostnaderna i Norrbotten och Västerbotten är högre än i övriga landet.Som jämförelse kan nämnas att man i Visby stift "bara" gjort sig av med 21 procent av sina prästbostäder.Många församlingar har idag svårt att få plus och minus att gå ihop i sina räkenskaper och då är det lätt att fatta beslutet att göra sig av med gamla, stora och dyra prästbostäder.-Det är del av den ekonomiska realitet som församlingarna brottas med i dag. Kyrkan har väldigt mycket byggnader och för att frigöra pengar till vår verksamhet säljs de ut, säger Hans Stiglund.Svårrekryterat
Han tror att det kan bli svårare för en del församlingar att rekrytera präster när det saknas prästbostad.-Det är ju inte säkert att en nyanställd präst vill ge sig ut och köpa en egen bostad.Biskopen tycker att det är viktigt att prästen lever och bor i sin församling för att skapa den nödvändiga kontakten med församlingsborna.-Det här är en fråga som vi inom kyrkan behöver fundera på. Om prästgårdarna försvinner förändras också våra kontaktytor.Stiglund är inne på att kyrkan kanske måste hitta andra tjänstebostäder åt sina präster. -Det kan ju handla om lägenheter eller hus - prästgården är inte det enda svaret, säger han.Övertaliga
Prästgårdarna, speciellt de äldre, är stora och dyra att värma upp och underhålla och församlingarna kan inte ta ut hyror som motsvarar kostnaderna. En annan orsak till att prästgårdar säljs ut till privatpersoner är att de blir övertaliga när församlingar slås samman eller när kyrkor stängs på grund av utflyttning eller andra skäl.-Det här är en naturlig utveckling, säger Håkan Kohkoinen, byggnadsingenjör på Luleå stift med ett särskilt ansvar för byggnads- och kyrkoantikvariska frågor.Han menar att dagens präster inte vill bo i prästgårdarna och att församlingarna säljer ut dem så fort de blir lediga.-En mindre del av dem är kulturellt värdefulla men de behåller sitt skydd även när de får nya ägare.