Blötare vintrar sätter press på samhället

Ökad nederbörd och mer regn under årets kalla månader sätter press på samhällets infrastruktur.  Vägar, VA-ledningar och vattenverk påverkas negativt.

Foto:

Luleå2009-12-04 06:00
Anna Isaksson 0920/26
Vintrarna i Norrbotten blir sannolikt betydligt mildare och blötare när klimatet förändras på grund av den globala uppvärmningen, enligt de klimatanalyser som SMHI tog fram på uppdrag av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Mer regn är att vänta, framförallt under hösten och vintern och i viss mån våren. På sikt stiger grundvattennivåerna. Markförhållanden i delar av Norrbotten är sådana att ökad nederbörd ökar risken för erosion, skred och ras. Delar av Lule älvdal tillhör de känsliga områdena. I fjälltrakterna ökar risken för moränskred och slamströmmar på grund av ökad nederbörd sommartid och fler intensiva skyfall.Inte dimensionerade
Samhällets infrastruktur och tekniska system är i många fall inte dimensionerade för de ökade vattenflöden som kan komma mot slutet av detta sekel. Det gäller särskilt det äldre vägnätet. Broar av betong åldras fortare när temperaturen ofta växlar kring nollstrecket. Lågt liggande broar i kombination med ökade flöden kan orsaka dämning av vattendrag. Sjöfarten kan dra fördel av att Bottenviken kommer att vara istäckt under kortare tid. Risk för översvämning
Kraftverksdammarna kan få ta emot mer vatten under de kalla månaderna och mindre under de varma månaderna. Om magasinen redan är välfyllda ökar känsligheten för stora nederbördsmängder. Dammsäkerheten måste prioriteras, framför att dämpa flödet för att minska översvämningsproblemen nedströms.Fjärrvärmeledningar kan behöva bytas ut tidigare än beräknat, eftersom deras livslängd förkortas när de blir utsatta för väta. Vattentäkter riskerar att förorenas när nederbörden ökar, på grund av översvämningar och höjda yt- och grundvattennivåer. Vattenverkens nuvarande metoder för rening av dricksvattnet är troligtvis inte nog effektiva i framtiden.Fukt- och rötskador
Dag- och avloppsvattenledningar riskerar att bli överbelastade vid extrema skyfall. Ledningsnäten kan skadas vid ras och skred. Risken för fukt- och rötskador på byggnader beräknas öka när det blir fuktigare och varmare. Samhället måste alltså anpassas till de förmodade klimatförändringarna. Det tar tid och kostar pengar. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att regionalt samordna arbetet med anpassningen till ett förändrat klimat. Arbetet ska pågå i flera år. På torsdagen hölls ett seminarium i Luleå för tjänstemän och politiker från kommunerna och andra aktörer som arbetar med samhällsplanering.Utforma strategier
- Tanken är att vi ska vara ett stöd för kommunerna. Vi ska tillsammans utforma strategier för länets framtid, säger Micael Bredefeldt, handläggare vid länsstyrelsens krishanteringsenhet.Ett exempel är att länsstyrelsen tillsammans med kommunerna utreder vilka större dricksvattentäkter som riskerar att förorenas när klimatet förändras. Det finns över 200 vattentäkter i länet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!