"Blir svårt att hänga med"

Mellan fyra och fem miljoner ord. Det levererar riksdagspolitikerna i sina anföranden på ett år.

Hämmar. Språket i debattinlägg och på kultursidor blir alltmer akademiskt, säger Charlotta Söderberg. "Det blir alltmer svårt att hänga med".

Hämmar. Språket i debattinlägg och på kultursidor blir alltmer akademiskt, säger Charlotta Söderberg. "Det blir alltmer svårt att hänga med".

Foto: Linda Wikström

Luleå2014-08-29 18:00

Kvinnorna i Riksdagen använder ordet "försäkringskassan" betydligt mer än vad männen gör.

Likaså använder riksdagskvinnorna ordet "män" betydligt mer än vad männen själva gör.

"Barn" och "föräldrar" är andra ord som ofta används av kvinnor i anföranden.

Det här visar den undersökning tidningen Språket gjort efter att med hjälp av datorer ha sökt igenom riksdagsprotokoll.

Äldre ledamöter använder ordet "jag" oftare än de yngre, som gärna säger "vi".

De äldre är mer formella i Riksdagen, i högre utsträckning än yngre använder de begreppen "betänkandet", "reservation", "utskottet" och "yrkar".

Ett laddat ord som "kärnkraft" ligger ofta i munnen på centerpartister och miljöpartister.

Det politiska språket ändras snabbt, reflekterar statsvetaren Charlotta Söderberg.

– Det gäller att hänga med. Ta ordet HBT-frågor , som nu är HBTQ-frågor.

Hon påpekar också att politiker pratar på annat sätt när de talar med riksdagskollegor jämfört med när de möter väljare.

Charlotta Söderberg upplever att språket blivit mer akademiskt på kultursidor och i debattinlägg.

– Det blir alltmer svårt att hänga med och då kan du inte vara med i politiska diskussioner. Används språket fel stänger det ute människor.

Huruvida väljarna förstår politikerna beror mindre på ålder och mer på i vilken utsträckning de följer med i nyheter och debatt, tror riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli , 37.

Men mötesformalian , formen för arbetet, i Riksdagen och kommunfullmäktige behöver förenklas, anser han.

– Det där har vi även i föreningslivet och i bolagsvärlden. Samtidigt skulle fler behöva lära sig mötesspråket, då skulle folk känna sig mer hemma, säger han. Fler skulle våga yttra sig då och mötesteknik borde man få lära sig mer om i skolan, anser Fredrik Lundh Sammeli.

Han anser att politiker är bra på att prata med människor öga mot öga. Däremot behöver det som författas i skrift förbättras.

– Att skriva enkelt och lättförståeligt, menar jag då. Det kan gälla artiklar, handlingsprogram, motioner och annat.

En del ord används som signalord, för att på kort tid komma in i ett sammanhang, beskri v er han. Jobbskatteavdrag och Pensionärsskatt är sådana exempel.

Sagt i Riksdagen

"Transnationell forskning hindras genom att privatiseringar slagit sönder fungerande strukturer och fragmentiserat vården"

Cecilia Dalman Eek (s)

"Avser statsrådet att, med tanke på de osäkerheter som framkommit gällande skattereduktionen, ta initiativ till att i stället införa ett enkelt nettodebiteringssystem?"

Jens Holm (v)

"Herr ordförande! Det finns inget speciellt att säga. Nämnden har fått sedvanlig rapportering"

Finansmarknadsministern Peter Norman i EU-nämnden

Vad gäller?

"Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt"

Språklagen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om