Stadsbyggnadschef Helén Wiklund Wårell.
Att riva och bygga nytt skulle kosta 118 miljoner, medan en renovering går loss på 156 miljoner. Förvaltningen har utgått från schabloner och räknat på en skola för 400 elever.
Kostnaden för nyproduktion beräknas till 28 000 kr/kvadratmeter, medan renovering beräknas till 15 000/kvadratmeter. Att nyproduktion blir billigare i slutändan beror på att dagens skolor byggs yteffektivare än de gamla.
– Riktlinjerna i dag är 10-12 kvadratmeter/elev. Och dagens Hertsöskola är jättestor, den är på över 10 000 kvadratmeter, säger stadsbyggnadschef Helén Wiklund Wårell.
Men pusslet med skolstrukturen på Hertsön innehåller många fler bitar än så. En större översyn pågår även kring statusen för förskolorna Dungen, Ängen och Snömannen, samt skolorna Ängskolan och Svedjeskolan.
Alternativ som vi berättat om tidigare är att bygga en ny storskola för 1000 elever för F–9, att bygga en ny storförskola i stället för de tre och att bygga om Svedjeskolan till en förskola.
Svedjeskolan är en av bitarna i det komplicerade pusslet.
Hertsöskolan är i dag stängd och eleverna (årskurs 4–9) är utspridda på flera olika skolor. En upphandling av moduler har inletts, men var de ska placeras och när de är på plats är inte klart.
Ett besked om hur den nya skolstrukturen ser ut och när den kan vara på plats har utlovats under hösten.
– Vår målsättning är att ett beslut ska tas innan jul, säger Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Hon vill inte spekulera i något scenario.
– Vi måste väga in status på lokaler, verksamhetens perspektiv och även input från föräldrar innan vi tar ett politiskt beslut. Det jag kan slå fast är att Hertsön kommer att ha ett högstadium och att vi har behov av att överdimensionera, eftersom vi vet att nya bostadsområden står för dörren.
Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Samtidigt har kommunen inlett medborgardialog där föräldrarna på Hertsön får ställa frågor och säga sitt om framtiden. På tisdagen hölls det första av två digitala möten.
– Väldigt bra samtal. Det är tydligt att den största oron finns kring praktiska frågor just nu. Exempelvis hur det blir med hemkunskap, idrott/duschmöjligheter, fortsatt stöd för matte spets och var eleverna ska uppehålla sig på rasterna. Ovissheten är den största frustrationen och det har vi stor förståelse för, säger Emma Engelmark.
Är digitala dialogmöten framtiden?
– Absolut. Det är enda vägen framåt för att fatta kloka politiska beslut. Både högt och lågt kan lyftas.