Bilden av ett brott

? Renhållningen måste hålla efter anläggningarna, annars havererar systemet fullständigt, säger en ?sopsyndare?. Som Kuriren tidigare berättat har renhållningsbranschen skärpt kontrollen av otillåten dumpning av sopor. I Norrbotten arbetar just nu minst tre så kallade sopspioner ? en är anställd av Luleå Renhållning AB medan de två övriga anlitas av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) för att främst bevaka Piteå och Boden. Hos åklagarkammaren i Luleå han anmälningarna strömmat in under våren och sommaren, hur många kan ingen där säga med säkerhet. Går till domstol Sopspionerna, eller sopspanare som branschen kallar dem, är ofta före detta poliser som inte bara anmäler utan även skickar med både teknisk bevisning och foton till polisens hjälp. Tidigare gick alla anmälningar till miljöåklagaren men så är det inte längre. ? Erkänner den misstänkte leder det till ett strafföreläggande. Om man inte medger brott så kan det gå till domstol, berättar Jonas Westerlund, en åklagare som hanterat dessa brott. Men Renhållningsbolagen straffar också själva de som fastnar i sopspionens nät. ? Ja, men vi menar inte att det är något straff. Vi skickar en faktura till vederbörande för de merkostnader nedskräpningen åsamkat oss, säger Staffan Gunell, VD på Luleå Renhållning AB. Kuriren har talat med en person som fått en sådan faktura. ? Jag lämnade tidningar och papper på en miljöstation i Luleå. Containern var dock proppfull så jag lade påsarna invid. Så får jag plötsligt en straffavgift på 2.800 kronor från renhållningen, säger han. Hans identitet spårades genom de papper han lämnat efter sig. Men mannen vägrar att betala. ? Anläggningen var överfull, skulle jag ha tagit hem påsarna igen. Om jag lämnat en spis, ett bilbatteri eller däck där då hade jag förstått straffavgiften. Sånt ska beivras, det är klockrent, säger mannen. Han vill vara anonym eftersom hans vägran att betala ledde till att renhållningsbolaget polisanmälde honom. ? Det är barockt, jag vet inte vad åklagaren tänker göra. Jag har inget hört än så länge, säger mannen. Staffan Gunell menar att polisanmälan alltid åtföljer den avgift man tar ut av ertappade sopsyndare. ? Det sker automatiskt och har inget med varann att göra, hävdar han. Den anmälde mannen befarar att bestraffning för den typ av nedskräpning han gjort sig skyldig till gör mer skada än nytta. ? Renhållningen måste ju hålla efter anläggningarna. Om det alltid är fullt där och folk tvingas bryta mot lagen för att lämna sitt skräp då kommer hela systemet att haverera fullständigt, säger han. Staffan Gunell menar dock: ? Att stationerna är fulla, det är ju det försvar vi alltid får höra, säger han. Så det förekommer aldrig att miljöstationerna är överfulla? ? Det vill jag kontrollera innan jag svarar, säger Gunell. Ta hem soporna Kuriren hänvisas till Ivan Nilsson, arbetsledare på Renhållningen. Han medger att det förekommer fulla miljöstationer. ? Ja, det gör det. Vi har fasta scheman för tömningar men vi drabbas ibland av att företagare otillåtet lämnar sina sopor och det innebär att en station kan bli överfull på en till två dagar, säger han. Och tillägger: ? Men man får inte lämna sitt skräp vid sidan av containern, det är olagligt. Vad ska man då göra med sina sopor? ? Ta hem dem och vänta tills stationen är tömd. Det är ju ganska självklart, vi får mycket skäll av folk för att andra lämnat sopor vid sidan av behållarna och vi måste dra ett streck någonstans. Nedskräpningen kostar oss mellan en och två miljoner kronor per år, säger Nilsson. På FTI resonerar man på ett annat sätt. Kuriren har talat med både VD John Strand och juristen Ann Hagerborn. ? Vi har valt att inte anmäla folk när återvinningsstationerna är fulla. Det känns tveksamt eftersom det borde vara tömt, säger Ann Hagerborn. John Strand berättar att företagets 30 sopspanare hittills lämnat in 800 polisanmälningar av vilka ett 60-tal lett till fällande domar. Han menar att anmälningarna åtföljs av så bra bevisning att i de fall åklagarna inte väcker åtal har man begärt överprövning av riksåklagaren. Så har man gjort i två fall i sommar i Norrbotten. I det ena fallet har riksåklagaren precis fattat beslut och ger åklagaren i Luleå rätt, det blir inget åtal. Fallet rör en kvinna som bad en bekant köra bort hushållssopor och dessa hamnade på en miljöstation. Kvinnan medger vad som skett men försvarar sig med att hon trodde att hennes bekant skulle göra sig av med soporna på ett lagligt sätt. ? Det är ett försvar vi ofta får höra, att någon annan kört dit soporna. Och om det nu råkar vara sant, varför åtalas inte den som körde dit soporna? undrar John Strand. Han berättar att FTI kommer att fortsätta att försöka få åtal och fällande domar för alla sopsyndare som fastnar i sopspionernas garn. ? Otillåten nedskräpning kostar oss 50?60 miljoner kronor per år. Det är i slutänden konsumenterna som betalar så vi har ett stort stöd bland allmänheten för vårt agerande, säger Strand. Även i Norrbotten kommer sopspionerna att fortsätta och till och med trappa upp sitt arbete. ? Det har definitivt en preventiv verkan, säger Staffan Gunell.

Bilden av ett brott

Straffad för att ha lämnat papper på miljöstation. Allt fler fastnar i sopspionernas nät men alla sopsyndare anser inte att de gjort fel. Debatt: Tar du hem sopor om sopcontainern är full?

Straffad för att ha lämnat papper på miljöstation. Allt fler fastnar i sopspionernas nät men alla sopsyndare anser inte att de gjort fel.
Debatt: Tar du hem sopor om sopcontainern är full?