Bevakning för miljoner

År 2001 betalade Lulebo totalt 793.981 kronor för den så kal-lade störningsjouren och bevakning. Fem år senare har den utgiftsposten vuxit till 2.280.748 kronor. VD:n Anders Sandberg konstaterar att ökningen beror på ökade störningar ute i bostadsområdena men särskilt bekymrad är han inte.
- Man får inte glömma bort att vi har 11.500 lägenheter. Två miljoner låter nog mycket i gemene mans öron, men slår du ut det på alla lägenheter så blir det bara 189 kronor per år och runt 15 kronor i månaden. Men visst är det onödiga pengar, säger Anders Sandberg.
Den så kallade störningsjouren inrättades 1999 och är en hjälp för hyresgäster som anser sig bli störda av grannar.
- Störningsjouren åker ut och kontrollerar om det verkligen är en störning, om det är det får de en varning. Upprepas det blir det en kostnad, säger Anders Sandberg.

1.200 kronor per utryckning
Om en konstaterad störning rapporteras kontaktas den som står på lägenhetsavtalet. Denne är skyldig att betala utryckningskostnaden, cirka 1.200 kronor per tillfälle, dock inte vid första utryckningen. Blir det fler störningar är lägenhetsinnehavaren skyldig att betala även för första utryckningen. Så fjolårets kostnad på 862.680 kronor för jouren menar Anders Sandberg inte speglar verkligheten.
- Det finns en intäktssida på omkring 100.000 kronor per år på störningsjouren också, säger han.
Men det är inte kostnaden för störningsjouren som är den stora posten, utan kostnaden för övriga bevakningstjänster.
- Vi har avtal med vaktbolag som ronderar i bostadsområden och centrumlokaler där det har varit oroligt på olika sätt, säger Anders Sandberg.
Väktarna åker runt på platser där man exempelvis har haft mycket problem med inbrott i bilar och garage. För sådant "pågår ständigt" som Anders Sandberg uttrycker det.

"Onödig utgift"
- En del av ronderingen har vi satt in på grund av att vi har haft en hel del problem med bil- och garageinbrott. Men det är inte bara ett bekymmer för hyresrättshus, det är lika för boende i bostadsrätter och villor. Egentligen är bilen inte vårt ansvar, trots det förutsätter man av oss att vara med. Vi försöker att hjälpa till men det är ett bekymmer.
Anders Sandberg medger att de 2,3 miljonerna i bevakningspengar är en tråkig utgift som man gärna skulle slippa.
- Självklart är varenda krona onödig! Om alla skötte sig bra och var laglydiga så skulle vi slippa den kostnaden. Men det absolut viktigaste för våra hyresgäster är trygghet, och vi har inte någon ambition att sluta med störningsjouren eller ronderingarna, säger han.
För Luleå kommuns del ser det ljusare ut. Där har kostnaderna för bevakningstjänster minskat från 1.531.050 kronor 2001 till 1.087.399 kronor förra året. Sifforna avser utgifter för de två vaktbolag som kommunen anlitat under perioden. Kostnader för exempelvis larm och föreningar som anlitats för bevakning ingår inte.

Bevakning för miljoner

Lulebos kostnader för bevakning har ökat kraftigt de senaste åren. 2001 uppgick den totala kostnaden inte ens till 800.000 kronor - förra året hade den ökat till närmare 2,3 miljoner kronor. - Det har blivit oroligare, säger Lulebos VD Anders Sandberg om orsaken till ökningen.

Lulebos kostnader för bevakning har ökat kraftigt de senaste åren.
2001 uppgick den totala kostnaden inte ens till 800.000 kronor - förra året hade den ökat till närmare 2,3 miljoner kronor.
- Det har blivit oroligare, säger Lulebos VD Anders Sandberg om orsaken till ökningen.