Att jobb försvinner med tekniska landvinningar är logiskt. Därför finns inte längre jobbarna som levererade is till hushållen innan kylskåpet slog igenom, inte heller gubbarna som i skymningen tände våra gatlyktor.
Tillväxt genererar jobb. Frågan är om det även gäller ai, artificiell intelligens; robotar som fullmatade med algoritmer kan lära sig köra flygplan, baka princesstårtor och handla med aktier. Snillrika datorer som imiterar mänskligt tänkande och beteende.
På kapitalmarknaderna är ai the new black, för att låna ett modeuttryck. Nya fonder dressas med miljarder för riktade investeringar till den hajpade ai-branschen. Många ser ai som en genial kombo för att lösa mänskliga problem, effektivisera och tjäna pengar. 7 av 10 svenska företag sägs redan planera för sin första ai-investering. Men ska utvecklingen ta fart ordentligt måste optimisterna ta mer plats i debatten, manar Dagens industris ledarsida.
Det fina i kråksången är förstås att ai verkligen kan befria mänskligheten från monotona och tunga jobb. I många stycken kan den göra livet enklare för oss. Men stannar det vid det? Vad händer när ai tar över det ena jobbet efter det andra? Väntar ett nytt klassamhälle runt den artificiella knuten?
Skeptikerna oroas över att utvecklingen kan leda till en okontrollerad teknikspiral, som inte kan hejdas i sin iver att ersätta ännu fler jobb. 46 procent av dagens arbetsuppgifter kommer att vara automatiserade år 2030 har konsultfirman McKinsey räknat ut. Enligt Veckans Affärer är 2,5 miljoner jobb i riskzonen i Sverige. Ai, ai, ai!
De som först får se sina jobb gå upp i rök är kassapersonal, bokföringsassistenter, maskinoperatörer, bibliotekarier, medhjälpare i jordbruket och massor av kontorsanställda. Listan är lång och ingen går fri, förutom ai-operatörer, förstås.
Dock verkar behovet av vårdpersonal vara långsiktigt stabilt. Läkare, sjuksköterskor, vårdbiträden och andra i omsorgssektorn tillhör de yrkesgrupper som kan bli framtidens happy people – anställda med meningsfulla jobb, riktiga arbetskamrater, verklig lön och lagstadgad semester – men fan tro’t.
Om de största tvivlarna får rätt kommer ai att skapa gigantiska samhällsproblem. Vad händer med den politiska parollen om jobb åt alla – blir det ”robot åt alla”? Och med växande sysslolöshet följer växande hälsorisker; Kanske måste robotarna förses med varningstexter som liknar dem vi har i spritannonser och på cigarettpaket:
AUTOMATISERING ÄR BEROENDEFRAMKALLANDE
ROBOTAR KAN SKADA DIN HÄLSA
AI INNEHÅLLER FARLIGA ALGORITMER OCH KAN DÖDA
Artificiell intelligens i all ära, i grunden handlar allt om mänsklig intelligens. Homo sapiens är inte skapad för att vara ett passivt, viljelöst redskap till tekniken. Människan har behov av att interagera, socialisera sig och göra nytta tillsammans med andra. Improduktivitet är inget naturligt steg på människans behovstrappa.
Genom förvärvsarbete kan vi tillsammans bidra till det vi har gemensamt. Att jobba har därför värderats högt i evinnerliga tider. Redan under antiken fanns stolta yrken som ingenjörer, arkitekter, begravningsclowner, pilbågspoliser, bagare och tatuerare. Att damma av forntidens glömda kneg är förstås ingen lösning på robotiseringen. Men ai-explosionen ställer krav att vi tänker till på djupet om teknikutvecklingens konsekvenser för individen, arbetsmarknaden och samhället.
Måhända anser en del läsare att jag är som en antikens besvärjelsemakare, en surgubbe som formulerar förbannelser om ditten och datten. Det må vara, men en sak ska du veta:
Om min nästa nyhetskrönika skulle vara odelat positiv till ai, då är det en robot som skrivit den.