Videon är inte längre tillgänglig
Många tjejer lockas av att skaffa sig populära raser som kan betecknas som kamphundar.
I dag handlar det om rottweiler, pitbull och amstaff. Tidigare raser som dobermann och schäfer.
- Jag har ofta kontaktats av tjejer, som fått problem med sådana här hundar. Och det går som regel att hjälpa dem. Det handlar om enkel dressyr. Hunden måste lära sig vad som gäller. Och vem som bestämmer. Det tar tid med den inlärningen. Men när du nått fram blir allt så mycket lättare. Både för hunden och dess ägare, säger Åke Nalisvaara, dressör vid hundplutonen hos F 21 i Luleå.
Kan tränas bort
Förutom jobbet vid hundplutonen anlitas Åke Nalisvaara årligen för att hjälpa 100-talet hundar och hundägare.
- Så kallade kamphundar har fått oförtjänt dåligt rykte. Visst kan vi se skillnader mellan olika raser. Kamphundar gillar att slita och dra. Men med rätt teknik och mycket jobb går det att träna bort det mesta.
- Sedan ska visst en hund få vara med att leka. Men då gäller att lära ut hur en lek startar och när den slutar. Både genom tonläge och kroppsspråk ska hunden förstå när det startar och när det blir paus eller slutar. Vi lär ut hur hunden ska behärska sig, säger Åke Nalisvaara.
Lydnad är roligt
Det är mycket av inlärning, positivt tänkande och upprepning innan dressyr går hem.
Men när både husse eller matte och hunden kommit överens går det mesta som smort.
Det är mer givande och roligt att vara hundägare.
Även hunden inser att lydnad är roligt. Att ju bättre den uppför sig så kan det bli mer leka igen.
Ägare är problemet
Förr i världen var flygvapnet känt för sina vaktande hangarhundar. Men dessa är numera avskaffade.
- I dag har vi preparathundar och patrullhundar. Preparathundar är inskolade på att känna av till exempel sprängmedel. Och patrullhundar ser till att oönskade inte kommer vidare när de upptäcks.
- Många av de så kallade kamphundarna kan faktiskt komma till nytta hos oss i försvaret eller hemvärnet. Men då gäller det att utbilda, dressera och träna dem rätt, avrundar Åke Nalisvaara.
Ett felaktigt beteende kan utvecklas hos alla hundraser. Dessutom kan det förstärkas genom felaktig avel eller felaktig hantering. En gemensam nämnare är att farliga hundar har ägare som brister i sitt ansvar. Det är alltså ägarna som är problemet - inte en viss ras.