Norrbottens-Kuriren har i tre artiklar uppmärksammat utredningen av äganderätten till fastigheten Sandön 5:1, som tidigare betecknades Tjuvholmen 1:1.
Det handlar om en märklig historia som sträcker sig århundranden bakåt i tiden. Trots att frågan utretts flera gånger kvarstår det fortfarande frågetecken kring den juridiska tvisten.
Domänverket och på senare år även Statens fastighetsverk har betalat skatt för de tre hektaren på den skogsbetäckta ön, nordväst om Sandön. Tjuvholmen ligger längs den gamla farleden vid det södra inloppet till Luleå. Myndigheten har också tagit ett årligt arrende för de tre hus som finns på ön.
När arrendatorerna begärde att få köpa sina respektive tomter 2013 upptäckte SFV att lagfarten var i privat ägo. Fastigheten såldes den 27 november 1872 till konsul CA Winroth och patron CA Hedqvist, men affären föll i glömska.
I dag finns ett 25-tal släktingar till de två industrimagnaterna, men ättlingarna hade ingen vetskap om lagfarten. Tjuvholmen ingick inte i uppräkningen av patron Hedqvist eller konsul Winroths tillgångar vid respektives bouppteckning.
– Vi lyckades hitta köpehandlingen med hjälp av Lantmäteriet i Härnösand. Det borde tala för vår sak, anser Göran Sundeman, som i rakt nedstigande led är släkt med CA Hedqvist.
Enligt köpehandlingen betalde industrimagnaterna från Piteå 1.200 riksdaler. I avtalet anges att holmen och intilliggande vatten ska bli en förvaringsplats för virke och timmer. Säljare är fyra namngivna personer från Sandö by.
Lantmäteriets utredning startade för sju år sedan och blev offentligt under måndagen. Den pekar ut staten som den rättmätiga ägaren till marken och anser att försäljningen 1872 skedde på felaktiga grunder. Säljarna från Sandö byamän sålde en fastighet utan att inneha äganderätten.
Lantmäteriet åberopar ett brev från kungliga majestät, daterad 30 april 1881 - sju år efter att köpehandlingen upprättats, att ha en avgörande betydelse. I brevet står det att fastigheten Sandön 5:1 ska bibehållas som upplagsplats för kronans räkning.
Göran Sundeman känner i dag besvikelse.
– Jag känner till brevet, men anser att det inte är tillräckliga skäl. Vi, gamla släktingar, menar att det går att hävda "av gammal hävd". Om en lagfart är grundad på en felaktig hantering så kan man enligt lagstiftningen motsätta sig köpet, men det har ingen gjort på 140 år! Jag tror att det juridiska begreppet av gammal hävd på 1870-talet sträckte sig över 20 år. Därför borde marken fortfarande tillhöra vår släkt.
Nu har ättlingarna till patron Hedqvist och konsul Winroth möjlighet att lämna in nya yrkanden fram till den 22 juni. Om inga lämnas in tar Lantmäteriet beslut den 28 juni i år.
Sedan finns en möjlighet att inom fyra veckor överklaga beslutet till Mark- och miljödomstolen, men det har ättlingarna inte tagit ställning till än.
– Vi har sådana tankar. Vi kommer att diskutera frågan. Jag är tvehågsen och är mest intresserad av att det ska bli en korrekt bedömning. Det anser jag att det här inte är, säger Göran Sundeman.
På Tjuvholmen har Peter Larsson och Gun-Britt Brindelöv följt frågan med stort intresse. Striden om Tjuvholmen handlar i slutändan om vem som äger deras gemensamma hem.
– Nog känns det lite lugnare I dag, men vi får tydligen vänta till i slutet av juli innan vi vet hur den här historien slutar, säger Gun-Britt Brindelöv.