LULEÅ, KURIREN.<br>Man kan lugnt påstå att tiden aldrig stått stilla i de rum som Bert Persson vistats. Idéerna har sprutat och själv räds han inte att erkänna att en del av dessa idéer har varit galna, mer eller mindre.<br> ? Bättre en galen en idé än ingen alls. Jag har levt på att skapa och än i denna dag känner jag stor nyfikenhet inför varje ny dag. Så länge jag får ha hälsan och orkar kommer jag att söka nya utmaningar. Därför innebär inte det faktum att jag nu blir 75 år något stopp för mig. Jag önskar få vara med många år till men självklart får man inte ta något för givet, säger Bert Persson, Skellefteåsonen som blev Luleåbo och som virvlat runt på Nordkalotten som vilken stormvind som helst.<br> ? Men numera är det lika mycket Kina och Afrika som Nordkalotten som gäller. Jag reser en hel del på Kina som blivit ett favoritland för mig. Tycker också om Afrika där jag skapat fina kontakter med turistnäringen i ett litet och för många obekant land som heter Benin, berättar Bert.<br>Start för karriären<br>Ska man försöka sammanfatta 75-åringen Bert Perssons liv får man inte vara rädd att ta genvägar i historien. Vill Bert Perssons skriva sina memoarer så blir det lätt en tegelsten. Säkert en både rolig och intressant tegelsten. Bert är nämligen mannen som ofta sett till att förverkliga sina galna idéer.<br> ? Jag föddes som ett av åtta barn till Nils Oskar och Elin Persson i Skellefteå. Av mina syskon kom brorsan Tore att betyda speciellt mycket. Tore jobbade som grafiker och fotograf och det var Tore som väckte mitt intresse för fotografering, minns Bert.<br>17 år gammal gjorde Bert, tillsammans med Tore, en äventyrlig resa som också blev början till karriären som känd fotograf.<br> ?Tore och jag byggde en egen kanot som vi sedan paddlade Piteälven uppströms mot Sulitelma. Vi bar sedan kanoten över Kölen till den norska sidan där vi på nya sjövägar paddlade vidare mot Bodö. Det här hände 1945 och kriget var över. Jag fotograferade det krigshärjade Bodö och mina bilder väcker fortfarande intresse i Norge, berättar Bert.<br>Resan tog sin rundliga tid. Avfärden skedde den 4 juni och den 23 september var bröderna tillbaka i Skellefteå igen.<br> ? På den här tiden var det svårt att höra av sig. Självklart hade föräldrarna anledning att oroa sig över sina äventyrliga söner och glädjen stod högt i tak när vi var tillbaka oskadda.<br> ? Men vi var inte bara oskadda och rika på upplevelser när vi återvände. Under vår långa resa väcktes nyfikenheten på att göra någonting tillsammans när vi väl vara hemma igen. Det var under den här resan som vårt gemensamma företag, Norrlandsbild, blev till. Vi täckte hela Norrland där Tore flyttade till Sundsvall och jag arbetade med Skellefteå som bas. Vid den här tiden fanns inte något liknande i Norrland. Vi var först, säger Bert.<br>Avtal med Expressen<br>Annars var det tänkt att idrottsintresserade Bert skulle bli gymnastikdirektör.<br> ? Jag sysslade som så många andra med idrott på många plan. Främst var jag intresserad av bandy, berättar Bert som vara en hejare på rören.<br> ? Jag åkte ifrån de flesta, säger Bert och skrattar till minnet av att en gång ha gjort hela 16 mål i en och samma match.<br> ? Vi mötte Umeå och vann med 16-1. Jag gjorde alla målen, berättar han.<br>Bröderna Persson lyckades bra med sin vilda idé, att leva på fotograferandet. Ett avtal med den stora kvällstidningen Expressen gjorde att Bert kom att samarbeta med många av de riktigt stora skrivarna. Bert nämner Gösta Ollén, Lasse Widding och Palle Abbing som några av kompisarna som betytt mycket.<br> ? Det var lättsamma människor som gjorde jobbet till en fröjd. Allt gick som en dans, säger Bert.<br>Och många bilder blev det. Det privata arkivet rymmer någonstans mellan 800.000 och en miljon bilder! Ordning och reda är det också. Här har aldrig slängts några bilder eller negativ i skokartonger.<br> ? Nu hoppas jag att det finns intresse att bevara arkivet. Jag har vissa kontakter som förhoppningsvis utmynnar i att mitt bildarkiv kommer till användning. Många av bilderna är unika, det vågar jag påstå.<br>Med tiden träffade Bert sin blivande hustru Ulla och blev far till döttrarna Birgit, Ingrid och Maria Då hade Bert lämnat Skellefteå för att verka i Luleå.<br>Furor från öst<br>I Luleå började hjulen snurra ännu snabbare för idésprutan Bert Persson. Under sina resor i jobbet som fotograf växte intresset för just ? resandet.<br> ? Jag har aldrig varit anställd i hela mitt liv. Inte ens som fotograf på Expressen hade jag en fast anställning utan arbetade med ett avtal som grund. Yrket som fotograf har varit tryggheten för mig. Med tiden utvecklade jag dock massor av tankar och såg till att förverkliga många av dem.<br> ? Nordkalottidningen kom till 1969 och året efter startade jag Nordkalottresor. Vi hade fin snurr på ruljangsen. Vid den här tiden samarbetade jag med Ebbe Wikberg. Ebbe och Bert var ett begrepp i många kretsar.<br>Ett av många minnesmärken Bert Persson lämnat efter sig är Hotell Nordkalotten. Han födde idéen och såg till att hotellet i skogen på vägen ut mot Kallax flygstation blev till.<br> ? Jag köpte timmerfurorna i Ryssland och lät först bygga upp hotellet i Finland där det märktes upp innan det revs för vidare transport till Bergnäset.<br> ? Jag ville att finska experter på timmerbyggen skulle bygga upp huset men fick bråka en del med facket innan de gav sitt tillstånd. Det fanns inga snickare, med kunskapen att bygga så här mäktiga timmerhus, i Sverige, berättar Bert.<br>Unik slipssamling<br>Ett annat som minner om Bert och Ebbe är slipsmuséet i ett av Luleås större hotell. Där hänger Olof Palmes slips vid sidan av skägget från Rolf Lidberg och många an dra kändisars slipsar.<br> ? Vi ville att viktiga personer, som gjort någonting för oss på nordkalotten, skulle få en specialtillverkad ?Nordkalottslips? men inte utan att de lämnade sin egen i utbyte. P-G Gyllenhammar grymtade lite därför att han hade en påkostad historia men till sist gav han med sig. Olof Palme är den ende som önskade sin slips tillbaka. Han hade inte riktigt koll på att slipsen han överlämnade vara en julklappsgåva från familjen. Vi accepterade Palmes förklaring och fick därför en annan av hans slipsar att pryda muséet.<br> ? Skägget tillhör Rolf Lidberg och anledningen till att han fick offra sitt långa skägg var att han aldrig bar slips, avslöjar Bert, lätt road.<br>Åren har rusat iväg och många i Bert Perssons ålder har njutit av fritid och lugn och ro. Bert planerar däremot för framtiden och nya äventyr.<br> ? Att bli 75 är inget jag tänker på. Det finns så mycket ogjort ännu och så länge jag tycker att arbete är kul så ska jag jobba på. Det är ett privilegium att få vara frisk och kry och när huvudet fortfarande är fullt av uppslag på än det ena och än det andra så vill jag flänga på. Kina, Afrika, Amerika och Paris, det är alltid något på gång någonstans.<br> ? Men egentligen borde jag ägna lite mer tid åt golfen också, slutar Bert Persson, 75-åringen med fler än en golfboll i luften.<br>Fotnot: Födelsedagen, i dag lördag, firar jubilaren på annan ort.<br>
