Charlott Rehnman, domprost i Luleå domkyrkoförsamling, försvarar rätten till tro. "En del vill inte erkänna behovet av andlighet", säger hon
Pandemin slog hårt mot Svenska kyrkans verksamhet, både antalet vigslar och dop minskade under 2020. I år är det valår i Svenska kyrkan och då vet domprosten Charlott Rehnman av erfarenhet att en del medlemmar väljer att lämna Sveriges största trossamfund.
– Det är klart man önskar att kyrkan vore full varje söndag, men kyrkan har inte samma maktställning i dag som den hade förr i världen. Gudstjänsten är viktig, men å andra sidan har vi väldigt många gudstjänster, det är inte så konstigt att det kan kännas glest i bänkraderna ibland, säger hon.
Charlott Rehnman menar att kyrkan, med sina 5,8 miljoner medlemmar, fortfarande är en stark kraft i samhället som människor kan räkna med i kris, sorg och beredskap.
– Kyrkan efterfrågas och samverkar med många andra samhällsaktörer. Vi samarbetar med kommunen, länsstyrelsen, skolan, hälso- och sjukvården. Inte minst under flyktingkatastrofen samarbetade vi med alla aktörer i samhället, säger hon.
Även när det handlar om stöd till missbrukare och människor med olika problematik har Svenska kyrkan i Luleå tagit ett tydligt ansvar.
– Det är när vi visar omsorg om andra som vår kristna tro blir till handling. Vi öppnade Diakonins hus när Riacenter stängde. Det finns församlingar som driver natthärbärgen, men vi tycker det är kommunens ansvar att se till att folk har tak över huvudet, säger Charlott Rehnman.
Enligt Charlott Rehnman är HBTQ-personers rättigheter och lika värde en högt prioriterad fråga för Svenska kyrkan.
Det finns flera politiska frågor som kyrkan engagerar sig i och driver i debatten. Men Charlott Rehnman vill inte gärna använda ordet "politisk".
– Det är ett så belastat begrepp. Folk tänker nästan på en gång på partipolitik, vi brukar använda ordet "profetisk" i stället, säger hon.
En fråga som tidigare varit aktuell är den om religiösa friskolor, där Svenska kyrkan förordat så kallade konfessionella friskolor. Charlott Rehnman däremot, tillhör inte den skaran.
– Jag tycker det är viktigt att alla barn ges samma förutsättningar i en gemensam skolstart, sen gillar jag inte vinstintressen. Det är inte problemfritt med religiösa friskolor eftersom barnen kan uppfatta sig som isolerade från andra barn utifrån föräldrarnas trosuppfattning, säger hon.
– Jag tycker däremot det är beklagligt att det uppmärksammats som ett problem, att barn från kristna hem upplever utanförskap och ibland rent ut sagt mobbning i skolan.
Charlott Rehnman framhåller att gudstjänsten är en viktig del av Svenska kyrkans verksamhet. "Det är där vi får ut budskapet", säger hon.
Hon medger att det på vissa håll i samhället finns en beröringsskräck inför tro och religion.
– För vissa har kyrkan en töntstämpel. Det tror jag egentligen beror på okunskap. I det sekulariserade samhället kan det vara lätt att glömma människors rätt till tro och andlighet. Det finns ingen motsättning mellan tro och vetenskap, kyrkan har ett stort engagemang i forskningen till exempel, säger Rehnman.
Hon menar att det sekulariserade samhället har bidragit till en andlig fattigdom.
– I andra länder är tron en större del av livet och mer naturligt, där kan man gå i mässan och sen går man på puben. Många har ett behov och intresse av att diskutera andliga frågor, men det är också många som väljer att ta avstånd från kyrkan. Jag respekterar alla som väljer att lämna.
Men att frånta barn rätten till andlig utveckling, det tycker Charlotte Rehnman är fel. Hon påpekar att barns rätt till andlig utveckling är fastslagen i FN:s barnkonvention.
Trots det konstanta medlemstappet sedan år 2000 menar Charlotte Rehnman att Svenska kyrkan fortfarande är en kraft att räkna med i samhället.
– Barn har rätt till det kulturarv som kyrkan förvaltar, i form av sång, musik, historia och mycket mer. De behöver få möjlighet att beröra livsfrågor. Att ge barnen en tro är att stärka deras förmåga att hantera sitt liv, säger hon.
Sedan 2019, då biskopsmötet publicerade ett brev om klimatet, är klimatkrisen en av frågorna högst upp på kyrkans dagordning.
– Vi arbetar för att uppmärksamma global orättvisa. Klimatkrisen drabbar de mest utsatta på ett grymt sätt genom torka och översvämningar. Vi jobbar för att lära oss mer om vad vi kan göra som enskilda, som kyrka och hur hela samhället kan minska utsläppen.
Under höstens kyrkomöte kommer Svenska kyrkan framföra en officiell ursäkt till det samiska folket, för de oförrätter som begåtts i historien.
– Det måste bli tydligare att Svenska kyrkan också är samisk, säger Charlott Rehnman.