Luleå.
Utöver priset som den enskilde betalar i form av smärta och minskad livskvalitet, är benskörhetsvården ett samhällsekonomiskt sorgebarn.
– Det handlar om mycket stora pengar, säger Anders Sundelin, länschef för ortopedin i Norrbotten.
Kostnaderna för en höftfraktur – sjukvård, rehabilitering och hemtjänstinsatser – kan bli omkring 200.000 kronor första året.
– Skulle sjukvården se de här patienterna skulle man ha mycket färre frakturer att operera, säger Anita Sandström, sjuksköterska och ordförande i Riksföreningen osteoporotiker i Norrbotten.
Hon fick diagnosen vid 57 års ålder.
– Då var det knappt någon som kände till osteoporos. Man har länge avfärdat trötthet, värk och kutryggighet som vanligt åldrande, säger Anita Sandström.
Få behandlas
När det gäller medicinsk behandling av benskörhet placerar sig Norrbotten nära botten i Socialstyrelsens öppna jämförelser.
En rapport från Karolinska institutet visar att svensk sjukvård missar tre av fyra patienter.
– Personal måste utbildas så att alla får lika vård. Att få medicin i god tid vore otroligt bra för många människor, säger Anita Sandström.
Hon ser benskörhet som en av framtidens hälsoutmaningar.
– Jag brukar säga "tänk på barnen och barnbarnen". Man måste tänka på kost och motion redan från början. Har man arv för osteoporos måste man jobba mer med skelettet. Om 30 år befaras en jätteökning för att barnen inte rör på sig, säger hon.
Sätter press
Enligt Anders Sundelin som leder en expertgrupp i landstinget, är sjukdomen särskilt vanlig i Norrbotten.
– Det finns ingen annan befolkning i världen som har så mycket osteoporos. För att bygga ett starkt skelett behövs D-vitamin. En stor del av året har vi ingen sol här. Den sol som lyser i december, januari ger ingenting. Det behövs starkare energi, säger han.
Ändå har Norrbottens läns landsting ingen bentäthetsmätare. Remisser skickas till Sensias specialistvård och i vissa fall Umeå universitetssjukhus.
Förra året presenterade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, där benskörhet ingår.
Riktlinjerna sätter press på beslutsfattare i landstingen.
Ny mottagning
Landstingsdirektören Mats Brännström utlovar en specialistmottagning med bentäthetsmätare i Sunderbyn.
– De flesta patienter diagnostiseras och behandlas i primärvården, så kommer det även att vara framöver. Men när det blir mer komplicerat behövs ytterligare en instans. Där ska man hålla sig ajour med det senaste på området. Vi planerar utbildning och tydligare samarbete med primärvården, säger han.
När drar ni igång?
– Det finns praktiska problem som tar tid, som att hitta lämplig lokal i Sunderbyn. Jag kan inte säga när mottagningen öppnar och mätaren står där, men målbilden är våren.