Nej, risken är stor att de som blivit utsatta i bedrägerihärvan inte får tillbaka någonting av de pengar de förlorat – om inte gärningsmännen kan betala skadestånden. Något som sällan sker.
Anna Sundén Larsson, jurist på Brottsoffermyndigheten i Umeå, kan gången.
Efter att en dom vunnit laga kraft finns det ett tydligt regelsystem. Om gärningspersonen inte kan betala överförs ärendet till Kronofogden.
Nästa steg, om denna väg misslyckas, är via försäkringar. Alla hemförsäkringar har något som kallas för överfallsskydd, uppger Anna Sundén Larsson.
Har den utsatta åldringen blivit lurad av en påstådd banktjänsteman, då finns det exempel när banker har gått in och ersatt.
Därefter landar frågan på Brottsoffermyndighetens bord.
De gånger som den statliga myndigheten ersätter brottoffer är när det till exempel finns kränkningsersättningar utdömda, bland annat vid misshandelsdomar.
Så kallad brottsskadeersättning.
– Då kan staten gå in, om inte brottsoffret får ersättning från annat håll. Man kan få ersättning för kränkning och personskada, säger Anna Sundén Larsson.
När det gäller så kallade förmögenhetsbrott sätter regelverket stopp.
– Politikerna har begränsat brottsskadelagen väldigt kraftigt. Det är väldigt, väldigt svårt att få ersättning.
I de fall där en dömd person rymmer från ett häkte eller en anstalt, och skador uppstår vid gärningspersonens framfart, då ersätter Brottsoffermyndigheten.
– Men just de här bedrägerifallen, det är ju sällan att det är något rymlingsbrott. Och normalt ska det vara "särskilda skäl".
I vissa fall kan även Brottsoffermyndigheten ta hänsyn till offrens ekonomi, förklarar Sundén Larsson.
– Man brukar säga "ömmande undantagsfall". Om någon har blivit jättehårt drabbad, till exempel om brottsoffret till följd av det här har hamnat hos Kronofogden.
Anna Sundén Larsson uppmanar de som blivit lurade att trots allt ansöka om ersättning.
I december förra året utdömdes 137 760 kronor i skadestånd av Stockholms tingsrätt till en kvinna som vi gett namnet Kerstin i våra artiklar om åldringsbedrägerierna. Hon är en av totalt åtta personer i Norrbotten som nu kan bli helt utan ersättning.
Varje år betalar Brottsoffermyndigheten ut runt 100 miljoner kronor till brottsoffer.