Bärplockarnas liv på museet
Arbetet kring timmerkojan och rallarkockans liv kan återspeglas som arbetarhistoria. Nu handlar det om utländska bärplockares liv.
PLOCKARN. Det viktigaste arbetsredskapet. Foto: Håkan Gidlöw
Foto: Håkan Gidlöw
Det gick dåligt för gruppen i Sverige, berättar hon vidare, det blev rättsfall av det hela. Utställningen har sin grund i att Margareta Klingberg bott och jobbat i Junsele. - Jag vägde in bär och betalade plockare. Då var det polacker, ukrainare och litauer. Jag tog reda på deras tillvaro, berättar hon. Thailändska kvinnor i Västerbottens inland såg en möjlighet för landsmän att få utkomst från bärskogen. Villkoren för att vara i Sverige är annorlunda nu än då. Idag pratar vi om utländska bemanningsföretags engagemang av bärplockare som får betala för levernet och som enligt krav i Sverige ska ha lön enligt kollektivavtal, såvida de följs. Krävs andra inkomstkällor
Margareta Klingberg har bland annat rest till Thailand. - De lever ett byliv och odlar ris men det ger inte tillräcklig ekonomisk grund. Det krävs att de har andra inkomstkällor, konstaterar hon. Åker de inte till Sverige när arbetet kring risfälten har en lucka kan de arbeta i sockerbranschen i annan del av Thailand. På väggen hänger en ung thailändares redovisning av ekonomiska utfallet 2008 och 2009. I fjol fanns det sämre med bär. Men priset var likväl lägre.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!