Barns kapacitet - värd en avhandling
Hur får man veta hur barn mår och vilken stress de upplever i sin verklighet? Ja helt enkelt genom att lyssna på dem. Och inte bara lyssna utan även förstå att man som vuxen har något att lära. I dag disputerar universitetsläraren och forskaren vid Luleå tekniska universitet, Catrine Kostenius, Luleå, med sin avhandling Ge röst och utrymme för barn i hälsopromotion. En "handbok" om det läkande samspelet mellan ramsättande vuxna och de trovärdiga, kapabla och kompetenta problemlösarna-barnen själva.
Under de fem åren har Kostenius studerat hur barn upplever välbefinnande och stress och hur de hanterar det. -Barn är ju bilder av det samhälle vi lever i i dag, säger Catrine Kostenius som under sina forskarstudier tittat närmare på vad som skrivits om barns psykosociala hälsa, en tillbakablick på cirka tio år, då svenska barns psykosociala hälsa rapporterades vara på nedgång.-Vad man då kan se är att man inte involverat barnen själva. I barnperspektivet har inte barnen själva fått vara med och berätta om sina levda erfarenheter, säger Catrine Kostenius som i sin forskning och avhandling hämtat sitt material bland gruppen avhandlingen handlar om barnen själva.-Totalt 96 barn 10-12 år från en landsbygdsskola och en skola i staden har varit med i studien. Jag har låtit dem skriva öppna brev om sina tankar och sedan har vi haft gruppdiskussioner och jag har även djupintervjuat en del av barnen där jag fokuserat på stress och stresshantering, berättar Kostenius som även i sitt forskararbete haft kontakt med en klass fyra och dess lärare under ett helt år. Ett år med hälsofrämjande aktiviteter - exempelvis att barnen gjort teckningar om sina tankar i ämnet.- Det jag upplevde var att barnen sade "möt mig som ett vi" i relationen, med respekt och tilltro till att barnet har kapacitet att uttrycka sina erfarenheter och också faktiskt ofta har redskapen och egen makt för att klara problem , säger Catrine Kostenius. Naturlig begåvning
Vuxna som sätter ramar kan av barnen lära sig att vara öppna, lyssnande och ödmjuka och lära sig av barnen. Något som kan vara till nytta i många olika sammanhang, i forskning, i skolsituationer, i idrotten på ledarnivå och i hemmen mellan barn och föräldrar. Barn har ofta en naturlig begåvning att vara självläkande.- De kan stilla sig, leva i nuet, tänka positivt, säger Kostenius som poängterar att relationer är viktiga.- Därför blir jag så ledsen när jag ser neddragningarna i skolan, säger hon. - Men mitt bestående intryck efter mötet med de här barnen är hoppfullhet. Framtiden för henne själv handlar om att fortsätta med sin forskning och engagemang.- Jag drömmer om att arbeta internationellt, säger hon men tillägger samtidigt med en blick ut genom fönstret mot den norrbottniska våren, att "världen" den finns ju också här hemma.
Så jobbar vi med nyheter