Barn med autism får vänta år på diagnos

Enheten som utreder neuropsykiatriska nedsättningar på barn har fått utökat uppdrag och kötiderna har skjutit i höjden. Förskolebarn får nu vänta över ett år på utredning och grundskolebarn i över två år.

Foto: Tommy Borg

Luleå2017-03-13 05:00

Neuropsykiatriska enheten, eller NEP-enheten, är en del av Barn och ungdomspsykiatrin på Sunderby sjukhus och har sedan länge skött utredningar rörande förskolebarn med misstänkta nedsättningar inom autismspektrumet.

– Det har tidigare rullat på ganska bra och vi har klarat av att hålla en ganska kort väntetid, säger verksamhetschefen Lars Löfgren.

Men sedan ett och ett halvt år tillbaka har enheten även utrett grundskolebarn upp till 17 år i Luleå- och Bodenområdet. Ett treårigt projekt som skulle försöka tydliggöra utredningsflödet för skolbarn.

Detta nya uppdrag gällde även ett bredare område med såväl autism- som ADHD-liknande nedsättningar.

För att sjösätta projektet har man omfördelat resurser från övriga barnsjukvården till NEP-enheten.

– Remisstillströmningen mer än fördubblats på länsenheten sedan några år, och lokala skolbarnen har varit betydligt fler än väntat. Det har gjort att verksamheten inte har varit rätt dimensionerad och därför halkat efter, säger Lars Löfgren.

Länets alla förskolebarn som misstänks ha autism och får en remiss till NEP-enheten kan idag få vänta över ett år på att utredningen ska börja.

För skolbarnen upp till 17 år i Luleå och Boden är väntetiden ännu längre, och de får just nu vänta 26 månader innan de får en tid på sjukhuset.

– Innan projektstart försökte man räkna ut efterfrågan på utredningar och hur mycket behövde teamet klara av. Det visar sig att efterfrågan varit betydligt större än den utredningstakt vi kan hålla, säger verksamhetschefen.

– Planen var kanske inte 100-procentig samtidigt som omvärlden förändrats. Bland annat att skolpsykologer inte längre gör utredningar har ökat flödet till oss utan att vi fått mer resurser.

Lars Löfgren berättar att problematiken blivit extra tydligt under de senaste tre månaderna eftersom väntetiderna skjutit i höjden ännu mer.

– I dagsläget har jag ingen lösning på vad vi ska göra men däremot är vi väldigt angelägna och försöker hitta en lösning inom verksamheten. Vi har planerade möten inom barnsjukvården och med länschefen för att utvärdera projektet och se vad vi kan förändra för att få ett effektivare flöde.

Men något måste väl göras så som väntetiderna skjuter i höjden?

– Ja, men som jag ser det kommer vi inte kunna lösa det själv. Lösningen som jag ser det är tydliga politiska beslut om hur samverkan mellan Regionen och kommunerna ska se ut. Man måste säkerställa hela ledet med insatser i barnets skola, hem, primärvård och barnsjukvård, även innan en diagnos, säger Lars Löfgren.

Neuropsykiatri

När det gäller barn handlar neuropsykiatri främst om ADHD och autism.

Neuropsykiatri benämns områden där genetiska hjärnskador eller hjärnskador före födseln anses vara orsak.

ADHD, "Attention Deficit/Hyperactivity", drabbar ungefär fem procent av alla barn. Av dessa har en del kvar problem i vuxen ålder och en del inte. ADHD visar sig ofta som svårigheter med uppmärksamhet, koncentration och impulskontroll. Pojkar får oftare diagnosen ADHD än flickor.

Autism, eller autismspektrumtillstånd, finns hos cirka en procent av befolkningen. Detta visar sig ofta som problem med socialt samspel och kommunikation.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om