Bara en kommun bland de 100 bästa i landet

Organisationen Svenskt Näringsliv har kontrollerat företagsklimatet i Sveriges samtliga kommuner sedan 1999 och på måndagen var det dags att presenterar årets lista. - Rankningen är framför allt en blåslampa för kommunerna - ett sätt för oss att se till att de inte glömmer bort näringlivsfrågorna, säger Nordström. Rankningen är en ganska dyster historia för länets kommuner och Nordström berättar att han hade förväntat sig bättre siffror. - Det är ju goda tider men det verkar som om kommunerna glömmer bort att jobba med företagen, säger han. Bara en
Bara en av länets 14 kommuner finns med på topp 100-listan när det gäller företagsklimat i år och det är Boden. I fjol hamnade Boden på en ganska uppmärksammad 64:e plats men i år har man halkat ned 32 platser till 96:e plats. Då pratades det mycket om kommunalrådet Olle Lindström och den så kallade Olle-effekten. Likadant var det i Haparanda där den riksbekanta Bucht-effekten, döpt efter efter kommunalrådet med förnamnet Sven-Erik, svepte fram. Precis som i Boden har kommunalrådets agerande förts fram som den främsta orsaken till de relativt framskjutna placeringarna på klimatrankningen. I fjol var Haparanda 85:a i riket men i år har kommunen trillat ned 18 placeringar till 103:e plats. Utbildning
I Boden är man emellertid nöjda med tätplaceringen i länet, trots raset. - Vi har jobbat mycket med att utbilda våra tjänstemän. De har bland annat gått kurser tillsammans med företagarna, berättar Åke Eltoft (m), ordförande i kommunens näringslivsstyrelse. Enligt Jan-Olof Nordström har det visat sig att det är fem faktorer som avgör hur gott betyg en kommun får av näringslivet: Det ska finnas: Ett tydligt ledarskap. En förmågan att bygga relationer med näringslivet. Bra kommunikationer mellan företag och kommun. Kommunala näringslivsmål att jobba mot. - Kommunen måste också leverera, det vill säga hålla det den lovar, säger han. Svenskt Näringslivs kommunrankning bygger dels på en stor enkät som företagen får svara på och dels näringslivsrelaterad statistik från Statistiska centralbyrån. 1.600 enkätsvar
- I år har vi fått in 1.600 svar i Norrbotten, berättar Nordström. Trots att ingen av Norrbottenskommunerna återfinns bland de 95 bästa i landet finns det glädjeämnen i årets rankning, enligt Nordström. Han vill gärna lyfta fram Arvidsjaur och Piteå som goda exempel. - Arvidsjaur har klättrat uppåt på listan i fyra år och ligger nu på 102:a plats, näst bäst i länet. Därmed har Arvidsjaur faktiskt klättrat förbi Haparanda som var en riktig raket när kommunen klättrade 99 platser på listan för två år sedan. - Kommunikationen mellan kommun och näringsliv är oerhört viktig. Vi har ökat den, bland annat genom att lägga ut artiklar om företag på vår hemsida, säger Kenneth Eklund, chef för utvecklingsenheten hos kommunen. Piteå kommun var bäst i länet när Svenskt näringsliv började med sina klimatmätningar men de senaste åren har det gått knackigt. I årets rankning har Piteå emellertid gjort ett stort språng uppåt på listan. Kommunen klättar från plats 216 till 160, ett 56 platser lång hopp. Underlätta
- Vi försöker underlätta för företagen i vår kommun, att se till att de får ett bra bemötande på alla förvaltningar, berättar kommunchefen Helene Röckner. För länets största kommun har utvecklingen varit den motsatta. Från att ha legat runt plats 120 de senaste två åren halkar Luleå ned till plats 170 i år, ett tapp med 50 platser. - Luleå är inte lika synlig i företagarfrågor som exempelvis Boden. De har inte lika bra kommunikation. Både Luleå Näringsliv AB och kommunens utvecklingskontor är ganska tysta om det som händer i kommunen, tycker Jan-Olof Nordström. Åke Eltoft menar att näringslivets struktur kan påverka hur kommunen jobbar. Annan roll
- Har man en stor och trygg arbetsmarknad så är man kanske inte lika aktiv från kommunens sida. Kiruna har ju LKAB och Luleå SSAB och så var det även i Boden förut då försvaret var mer dominerande, säger han. En förklaring till det klena resultatet för länets kommuner kan vara att den offentliga sektorn upplevs som viktigare här jämfört med söderut. - Kommunens roll är helt annorlunda i norra Sverige. Företagens förväntningar är större, säger Helene Röckner.