Banverket gör miljardinvestering

Klondykestämning är kanske fel ord. Men optimismen och framtidstron är stor på Banverket i höghuset vid Bergnäsbron. Rekrytering av personal pågår för att klara ruschen. Miljarderna kommer att rulla närmaste åren. Från 2006 till 2015 räknar man med en investeringsnivå på 1?1,7 miljarder kronor per år. Detta att jämföra med dagens 600 miljoner kronor. Och då är att konstatera att en hel del pengar redan plöjts ner här uppe i norr under senaste tio åren. Klarar tyngsta tågen Kuriren berättade för ett par år sedan om uppgraderingen av Malmbanan till 30 tons axellast. Banan är därmed den järnväg i Europa som klarar tyngsta tågen. Förstärkning av banan, förlängda mötesstationer, bättre elförsörjning och litet annat gick på 700 miljoner kronor. Och gällande banan Älvsbyn ?Piteå står den upprustade järnvägen i princip klar till industrins fromma. ? Där går mycket tåg. Vi har förlängt en bangård, kopplat in fjärrstyrning och byggt en helt ny station, ökat axellasten och elektrifierat, berättar Mikael Eriksson. För att komma tillrätta med de kapacitetsproblem som finns kvar inom regionen planerar Banverket investeringar på ytterligare en halv miljard kronor fram till 2012. I den summan är inte Haparandabanan och Norrbotniabanan inräknad. Hälften av pengarna går till åtgärder på Malmbanan, hälften till Norra stambanan ner till Vännäs. Även sidobanorna har problem med att klara den ökade trafiken och investeringar sker också där. Godstrafiken inom Norra Banregionen är omfattande. 50 procent av tonnaget på svenska järnvägar går genom regionen. Malmfrakterna på Malmbanan svarar för en stor del, men avsevärda godsmängder genereras dessutom av tunga industrin i norr. Detta medför en ansträngd trafiksituation på stambanan där 35 godståg går söderut från Boden varje dygn. 2012 ska allt vara klart Här är åtgärderna inom Norra Banregionen som utförs till 2012 då allt ska vara klart. l Två nya mötesstationer planeras mellan Boden och Vännäs och en mellan Vännäs och Umeå. Bangårdarna i Hällnäs och Bastuträsk förlängs och i Vännäs byggs ett nytt mindre resecentrum. Gamla stationen ligger fel när persontågen börjar rulla från och till Boden via Botniabanan. Utan nybygge tvingas tågen gå in till gamla stationen och vändas där. l Arbete pågår för att höja axeltrycket till 25 ton på Norra Stambanan, vilket gynnar ståltågen. l På Malmbanan norr om Kiruna förlängs fler stationer. Arbeten väntar i Krokvik, Torneträsk, Kaisepakte, Abisko och Kopparåsen som komplettering till tidigare bangårdsförlängningar på andra stationer. Förlängningarna är inte enbart till för malmtrafiken, utan görs också för godstågen, bland annat ARE, Arctic Rail Express Narvik?Oslo?kontinenten. På sikt vill norrmännen inrätta reguljära godståg Narvik?Finland?Ryssland?Transsibiriska järnvägen. Den trafiken ryms när stationerna byggs ut. Mellan Kiruna och Abisko är hastighetshöjande åtgärder vidtagna, vilket medför 10?15 km/tim högre hastighet för framför allt persontågen. l Malmbanan Gällivare-Kiruna får någon station förlängd. Banverket ämnar också höja hastigheten på sträckan genom bättre signalsystem, färre plankorsningar och större kurvradier. l Nyligen fick Banverket i uppdrag från regeringen att bygga en anslutning från Malmbanan till Aitik. l Nya mötesstationer och förlängda sådana byggs på sträckan Boden?Luleå. Först ut blir stationen i Notviken med ett resecentrum 2006. l Närmast att dra igång för Banverket är anläggande av ny mötesstation vid Tolikberg mellan Näsberg och Murjek. Trolig byggstart 2005. Haparandabanan rustas Största enskilda projektet är upprustningen av Haparandabanan med 2,7 miljarder kronor. Delen Boden?Kalix inleds i april 2005 med elektrifiering, upprustning och ökning av antalet bangårdar. ? I dag finns bara en fungerande bangård på den 16 mil långa sträckan, förklarar Mikael Eriksson. Nybygget Kalix?Haparanda ligger några år bort, tillägger han. Ingen ny linjedragning görs Boden?Kalix, utan nuvarande bana förbättras. ? Den är i dåligt skick. I dag går bara godståg där och hastigheten är nedsatt till 70 km/tim. Vi räknar med att få upp hastigheten för dessa till 90 km/tim, en rätt normal standard. För Norrbotniabanans del har en första etapp pekats ut av Banverket. Det är Piteå?Skellefteå. ? Om Norrbottniabanan fullföljs får vi bra kapacitet för godstågen med jämnare flöde på dubbelspår, klargör Mikael Eriksson. Sammanfattningsvis väntar en riktig järnvägshausse i norr, drygt ett sekel efter att sista delen av Malmbanan färdigställts. hakan.zerpe@kuriren.com 0920/376 21