Bantat skolkontor

Namnskylten i mässing har bytts ut på dörren. Från och med 2 januari är det Sture Bryggman, tidigare skolchef i Jokkmokk som sitter på posten som skolchef i Luleå. På det nyintagna skrivbordet finns en bukett lila tulpaner från politikerna i barn- och utbildningsnämnden i Luleå. Även kommunalrådet Karl Petersen har tittat förbi. I Jokkmokk var Sture Bryggman skolchef i 8,5 år och är van vid att brottas med ekonomiska problem men han menar att skolan i Luleå kräver en annan typ av ledarorganisation än den i Jokkmokk. ? Jokkmokk är ju en liten kommun med 150 anställda i organisationen och man hejar på alla. Jag vet på förhand att det tyvärr blir väldigt lite direkta kontaktytor med förskollärare och lärare i Luleå. Jag får jobba mer via anställda på förvaltningskontoret och med rektorerna, säger Sture Bryggman och fortsätter: ? Jag blev glad och kände mig hedrad när Luleå kommun hörde av sig och ville ha mig som skolchef. Jag hade börjat fundera på att sluta i Jokkmokk. Det var nog så att jag började känna att jag hade tillfört den organisationen det jag kan med min kompetens. Jag tror inte att en chef generellt sett ska sitta på en sådan här position mer än sex?sju år. Då är det bättre att någon annan, med andra glasögon tar vid, säger han. Nedskärningar En av de första viktigaste åtgärderna som han ser som ledare för skolförvaltningen i Luleå är att utveckla en samsyn på barn- och utbildningskontoret kring det strategiska arbetet inom skolan. Han trycker att det har spretat åt för många olika håll beroende på vem som varit aktör. Det är något han kommer att arbeta intensivt med. Han hoppas att det ska märkas av i verksamheten och för allmänheten inom ett halvår. ? Förhoppningsvis ska den beskrivande bilden av skolan och förskolan i Luleå vara mer enhetlig då, säger han. Sture Bryggman uppger också att det kan bli nedskärningar av personalen på barn- och utbildningskontoret. Han vill att huvuddelen av skolans resurser ska nå ?kunderna? eleverna och föräldrarna och anser att den överbryggande förvaltningsledningen måste ses över kontinuerligt för att få kostnaderna så minimala som möjligt. Samtidigt påpekar han att det är stora krav på uppföljningar av olika styrdokument inom skolan och att det kräver administrativ personal. Sparkraven ligger på upp till 13 miljoner kronor för år 2004. ? Jag tror att vi kommer att klara sparkraven men självklart påverkas vissa verksamhetsgrenar. Lärandet tror jag inte att vi rör, däremot administrationen. Vi måste minimera overheadkostnaderna, säger han. Idrott varje dag Hur stora personalnedskärningar kan det röra sig om på skolkontoret? ? Det kan jag inte svara på, säger han. Han vill dock inte ge några löften om att kvaliteten i skolan inte ska påverkas av nedskärningarna. Han anser att den gör det redan nu genom stopp för vikarietillsättning och fortbildning för lärarna. Blir det avgift för skolmat? ? Det är egentligen en politisk fråga men jag har inte fått någon signal om det, säger han. Själv var Sture Bryggman en medelmåtta i skolan, i Piteå där han växte upp. Han gillade mest idrott och han spelade mycket hockey. Senare läste han dock vidare och tog en fil. kand, blev adjunkt i historia, samhällskunskap och svenska men sin första tjänst fick han som förskollärare, i Jokkmokk, 1975. Han tycker att eleverna borde ha mer idrott i skolan, minst en timme per dag och är mycket positiv till att många skolor verkligen försöker få ut eleverna varje dag med promenad och lek i snön. Det är en förutsättning för lärandet. ? Annars går vi tillbaka till apstadiet, blir dumma och hänger bara över datorn, säger han. Hur ser du på friskolor? ? Principiellt är det okej. Det skapar nytt tänkande och är viktigt för utvecklingen, säger han. Stark organisation I Luleå har kommunen haft stark ekonomi tidigare men nu har det förändrats och Sture Bryggman konstaterar att en kommuns ekonomiska förutsättningar kan förändras snabbt. Därför vill han inte säga hur skolans organisation i Luleå kommer att se ut om två eller tre år. Han uppger att områdesrektorerna som finns kommer att bli kvar, i alla fall den närmaste tiden. Däremot kommer förmodligen de två områdesrektorsstjänster som nu står tomma inte att tillsättas på nytt. ? Organisationen inom skolan har svängt fram och tillbaka i Luleå. Jag tror inte att det är möjligt att ha en bra verksamhet i en stor organisation om det inte finns en mellanschefsnivå. Dessutom har jag uppdrag av ekonomisk karaktär och mer långsiktiga och strategiska uppdrag. Jag har ingen bestämd uppfattning i dagsläget om det behövs en grundskolechef och förskolechef, säger Sture Bryggman och fortsätter: ? Men gymnasieskolan bör hitta en bättre ledningsstruktur än den har i dag. Gymnasiebyn är Norrbottens mest spännande pedagogiska projekt och vi måste ha en väl inarbetad ledningsstruktur när den är i full drift år 2006. Vi bör se till att den organisationen är stark, säger han. En del är kritiska till att skolchefen blev en man, hur ser du på det? ? Självklart bör Luleå kommun anstränga sig för att rekrytera fler kvinnliga chefer, men det är en övergripande strategisk fråga, säger han.

Bantat skolkontor

Nye skolchefen i Luleå, Sture Bryggman ger besked.Inriktningen är tydlig på hur de politiska kraven på besparingar ska nås inom skolan.? På sikt kan det bli färre personer i förvaltningsledningen. Allt är kopplat till våra ekonomiska förutsättningar, säger han.

Nye skolchefen i Luleå, Sture Bryggman ger besked.
Inriktningen är tydlig på hur de politiska kraven på besparingar ska nås inom skolan.
? På sikt kan det bli färre personer i förvaltningsledningen. Allt är kopplat till våra ekonomiska förutsättningar, säger han.