År efter år drar friluftmuseet Hägnan och Visitor Centre i Gammelstad runt 100 000 besökare var av 60 000 bara på sommaren. Med bara någon vecka kvar till smygöppningen är det mycket arbete kvar att göra innan det strömmar in folk på nationaldagsfirandet 6 juni.
Vaktmästeriets Hans Isaxon och Reijo Lämsä håller på att byta de 15 år gamla landgångarna som går över området.
– Målet är att byta alla innan nationaldagen och den internationella dagen, säger Hans Isaxon, arbetsledare för vaktmästeriet.
Tidigare har de burit ner bänkar och utemöbler som täcker stora delar av gården kring kafée Fägnan och dansbanan. Samtidigt som Hans och Reijo kan behöva hoppa in som vaktmästare någonstans ansvarar de också för djurhållningen, teknik vid evenemang och annat yttre underhåll. Totalt är det ett 50-tal byggnader på området.
– Det är det bästa jobb man kan ha, ingen dag är den andra lik, säger Isaxon.
Under sommaren lånar de in kor, getter och kaniner. Då är också sommarpersonalen med gymnasieungdomar på plats för att underlätta till exempel målning och att mata djuren.
– Skulle vi inte ha den hjälpen skulle vi inte klara oss länge.
Trädgårdsverksamheten på området är anpassad efter olika tidsåldrar. Vid Storgården där tiden är 1880-tal odlas bland annat potatis, rovor och ärtor. Jordgubbslandet och solrosorna nere vid Peri Hanscha gårdens hus lutar åt 1920-talets trädgård. Örtagården har inspirerats av prosten Hollstens örtagård i Gammelstad under 1700-talets senare del. Prästgården är granne med Hägnan och prosten var en gång lärjunge till den kände botanikern Carl von Linné.
Odlingsansvarige Christer Eriksson håller på för fullt med att rensa gräs och ogräs från örtagården. Händerna är smutsiga och han har nyligen bränt sig på brännässlor.
– Jag jobbar aldrig med handskar, säger han.
Det är hans tolfte sommar på Hägnan och det fanns inga tvivel att just han skulle ha det gröna ansvaret.
– Jag har ju odlat sedan jag var så här liten, säger han och visar med handen i höjd med knät.
Senare till veckan ska han också tjära trät som dessutom är återvunnet, precis som de gjorde på Linnés tid, berättar han.
– Jag får vänta med det. I dag är det lite för många av de små här och det kan bli kladdigt med tjära, säger han och syftar på skolbarn som besöker området.
Dörren till Sunderbyhuset är öppen. Där sitter nämligen Eva Gun Jensen och syr en 1940-talsklänning till lanthandelns personal. Hon har redan hunnit med den första klänningen med tillhörande förkläde. Hela huset kryllar av klädesställningar sorterade i olika epoker och historiska händelser.
– Det är så många tidsåldrar som ska skildras, säger hon och visar upp kläder till medeltidsspel, sagovandring och präster.
De flesta kläderna är i 1800-talsstil, berättar hon.
– Varje person som jobbar i de olika husen ska ha kläder som passar rätt tidsålder.
Förutom allt det praktiska arbete som måste göras sitter Maria Torasdotter och planerar in i det sista på sommarens program, och Ann-Louise Lång på anikvariet ansvarar för de föremål som finns i byggnaderna, allt från möbler till små saker som finns i gårdarna. Hon har också koll på klädförrådet och ser vilka kläder som behöver sys. Museipedagogen Beatrice Norberg har i sin tur fullt upp med att ta emot bokade grupper och planera för sommarpersonalens guideutbildning som drar igång inom kort. I lanthandeln har Saga Wallerström fullt upp med att märka upp varor som just kommit.
Sedan 2015 är Hägnan och Visitor center samma avdelning med totalt tio heltidsanställda i personalen. På sommaren utökas det med ett 30-tal sommar- och feriejobbare. Under vinter och lågsäsong finns en grupp från Socialförvaltningen på plats för att hjälpa till att hugga ved, hålla snyggt på området och mata djuren.
Även om vare sig lanthandeln eller det privatägda kaféet inte har öppnat än står inte området tomt på besökare.
– För många är vi som ett vardagsrum. Man kommer med sina barn och bara är här, säger Ann Lindblom Berg, verksamhetsansvarig för Hägnan och Visitor Centre.