Avvisningen av Bajraktari: Röster höjs för en lagändring

<A href="http://www.kuriren.nu/debatt.asp?ArticleID=769079&CategoryID=2769&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Debatt: Tyck till om avvisningen av familjen Bajraktari </A> Med anledning av ett specifikt avvisningsfall i Västmanland gjorde i helgen landshövding Mats Svegfors och biskop Claes-Bertil Ytterberg ett gemensamt yttrande i Dagens Nyheter. Man krävde en ändring av utlänningslagen. ?Barnkonventionen måste få större genomslag i flyktingärenden. En ändring av utlänningslagen som öppnar helt andra möjligheter att särbehandla barnfamiljer vid prövning av uppehållstillstånd skulle i stort sett vara fri från komplikationer. En sådan ändring kan kombineras med ett snabbt riksdagsbeslut om ?amnesti? för avvisningshotade familjer, som nu ofta håller sig gömda.? skriver de två. Skulle kunna ändra allt De bägge anför även i slutet av sin debattartikel: ?På samma sätt som riksdagen fattade beslut om undantagsregler för PKU-registret efter flodvågskatastrofen, skulle riksdagen inom några veckor kunna fatta beslut om en sådan amnesti för avvisningshotade barnfamiljer. Redan en utfästelse från riksdagens partier att göra detta skulle i ett slag lösa den humanitära kramp som nu råder i det svenska samhället?, skriver de bägge. De fortsätter: ?För några tusen extremt utsatta människor i vårt land skulle förtvivlan och total hopplöshet förbytas i stormande glädje som sedan kunde övergå i en över tiden bestående förtröstan på solidariteten som grundvärde i det svenska samhället?, skriver Svegfors och Ytterberg. Fridolin var före Deras förslag är dock inte unikt, redan i oktober skrev miljöpartiets flyktingsakkunnige Gustav Fridolin en motion till riksdagen med liknande innebörd. Och i en debattartikel i Norrköpings Tidningar i tisdags fanns dessa hans synpunkter på pränt. Här går Fridolin hårt åt socialdemokraterna vars hållning i flyktingfrågor han kritiserar . I debattartikeln skriver Fridolin: ?I riksdagen blir socialdemokraterna alltmer ensamma om att försvara den inhumana behandlingen av människor, en sexpartiallians från vänsterpartiet över de gröna till moderaterna kräver en rättssäker politik. Fridolin kräver i debattartikeln att ?de som väntat allt för länge i Sverige automatiskt ska få ska få permanent uppehållstillstånd, ett slags amnesti. På det sättet kan det nya systemet börja arbeta utan att tyngas av mängder av trasiga människor som väntar på att deras ärenden ska färdigbehandlas. I det nya systemet bör ingen behöva vänta längre än ett år?, skriver Fridolin. Han fortsätter: ?Att barn som har så svåra trauman med sig, som de apatiska barnen, ska få stanna råder det inget tvivel om?, menar Fridolin som också tar upp dem som gömmer sig. Dessa ska också ges en engångsamnesti anser Fridolin. Han utlovar att miljöpartiet ska driva dessa krav och han hoppas även på bredare politiskt stöd. Ger sitt stöd I Luleå har kommunalrådet Karl Petersen aviserat att ett förslag med dylika krav ska tillsändas regeringen. Något som hakats på från andra politiska partier. Gruppledaren för folkpartiet Ylva Strutz säger till Kuriren:  ? Jag har mailat till Petersen och gett mitt fulla stöd i frågan. Kanske kan vi göra gemensam sak, funderar Strutz, som är bedrövad över familjen Bajraktaris öde.  ? Ja, det här är förfärligt! Och jag tycker även synd om ungdomarna som engagerat sig och som måste känna en besvikelse på vuxenvärlden, säger Ylva Strutz. Strutz har även kontaktat sin riksdagsledamot Anna Grönlund Krantz om utgången i fallet. Kuriren har sökt Grönlund Krantz men dock ej kunnat nå henne. Riksdagsledamoten Krister Hammarbergh (m) förklarar att det pågår ett intensivt arbete med just denna fråga.  ? Det här är dock komplext. Vi följer den här frågan noga men vill inte skjuta från höften, säger Hammarbergh som inte är säker på att någon generell amnesti är en lösning. När det gäller de apatiska barnen vill han också veta mera om orsakerna bakom.  ? Regeringen måste ta nya initiativ i den här frågan, men det verkar svårt för dem att ta beslut, menar Hammarbergh som väntar på ett bra förslag som klargör hur det nya systemet, efter att utlänningsnämnden läggs ned 2006, ska fungera så att inte det allmänna rättsväsendet ?korkar ihop? av dessa ärenden.