Avgifter väcker ont blod

Företagen betalar avfalls-avgift för regnvatten och luras på pengar av kommunerna. Avfallsentreprenören Niclas Johansson ger inte mycket för att minska avfallsmängderna med avgifter. ? Vi skulle få bort 80 procent av sopberget om vi gjorde på annat sätt.

LULEÅ2005-07-22 06:30
Att mota avfallsmängderna med avgifter/skatter leder till färre byggen och dyrare bostäder, hävdar Niclas Johansson. Det skulle kunna vara tvärtom.<br> ? Ett Rot-jobb på ett hyreshus skulle bli billigare att bygga och billigare att bo om du tillvaratar trä och andra material istället för att skicka det till en avfallsanläggning och betala dyrt för det. Men i Sverige har vi inget annat val. Här tror vi att avfall försvinner bara vi beskattar det, säger Niclas Johansson.<br>Kring honom ligger isolering och annat byggmaterial på lager för frakt till avfallshanteringen utanför Luleå. Företaget RÅD, Rivning återvinning demontering, från Stockholm river gamla malmhamnen i Luleå och Niclas Johansson har ett ansvar där.<br>Inget typiskt exempel<br>Det som behöver fraktas till avfallsanläggningen i Sunderbyn belastas med avgifter. Omkring 300.000 kronor kommer avgifterna sammanlagt gå på, men malmhamnen är inget representativt exempel, anser Niclas Johansson. I huvudsak handlar det här om stålkonstruktioner där materialet går till annnan användning.<br>Luleå kommun tar däremot bra betalt för att ta hand om avfallet, hävdar Niclas Johansson. Så verkar det vara i stort i kommunerna i grannskapet. För att ta emot betong tar Luleå kommun 520 kronor per ton och mer än så för armerad betong. I Älvsbyn, med privat renhållningsentreprenör, är kommunens taxa 1.084 kronor.<br>?Världens bästa affärsidé?<br> ? I Uppland kostar det 150 kronor. Avgiften i Älvsbyn torde vara världens bästa affärsidé, resonerar Niclas Johansson.<br>Likaså tar Älvsbyn 1.084 kronor per ton för osorterat metallskrot. Luleå tar en hundring och inte heller Bodens avgift på 120 kronor gillar han.<br> ? Kommuner kan sedan lämna metall vidare till smältverk och få mellan 900 och 1.500 kronor. Det är inte mycket jobb däremellan.<br>Förutom att avgifterna är oskäliga så finns systemfel, anser Niclas Johansson.<br> ? Avgifterna borde vara utformade efter volym, inte efter vikt. Här har vi en hög isolering som kostar 2.500 kronor att bli av med men som i och med att den är fuktig kostar 10.000 kronor. Sånt här medför att företag tjuvtippar avfall. Vi har blivit erbjudna att tippa på skogsområden som privatpersoner har. De driver företag, fast inte på det här området, men de känner till förhållandena och ser det här som affärsidé. Och små företag som inte är certifierade har mycket att tjäna på det här.<br> ? Kommunerna kan ta ut kraftiga avgifter och företagen har inget annat val än att skicka det till avfallshanteringen. Hamnar en järnbit i lasten med isolering omklassas den och blir dyrare. På annan plats i Sverige råkade vi ut för att någon slängde en rakapparat i trähögen. Då klassades lasset som blandavfall och kostade betydligt mer, beskriver Niclas Johansson.<br>Han efterlyser ett nytänkande i avfallsfrågan.<br> ? I Malmö tar de emot byggavfall gratis, för de ser att det finns värde i det. I Köpenhamn kan du tippa gratis och de har bättre fungerande kretslopp än vi. Här snackar vi avfall, men är dåliga på att ta hand om det.<br>Kan komma till nytta<br>Niclas Johansson ser många användningsområden för material som nu går till avfall. Låt privata företag ta hand om materialet, råder han. Det ger verksamhet och jobb. Mycket av träavfallet är obehandlat och går att mala sönder för pellettillverkning. Från gips kan man få kalk till att kalka sjöar och mark. Mineralull kan tillverkas efter att material som nu anses förbrukat tvättats.<br><br>Bakgrund/ Taxor<br>I kommunerna fastställs taxor för renhållningen, vilken utförs antingen av kommunförvaltning eller på entreprenad av privata renhållningsföretag.<br>Privatpersoner är befriade från avgift om de kommer till avfallsanläggningen med exempelvis trävirke och gamla möbler. För den typ av avfall vi nu talar om, från företags rivningar samt industriavfall, finns olika begrepp och priser. Kuriren har kontrollerat taxorna (kronor per ton exklusive moms) inom Fyrkanten:<br><br>Luleå: Avfall för deponering: Industriavfall, verksamhetsavfall och annat avfall för sortering som innehåller elektronik, farligt avfall, vitvaror: 3.000 kronor. Bygg- och rivningsavfall för sortering, annat material som behöver sorteras och affärsavfall för sortering: 1.200 kronor. Asbest och slagg: 950 kronor.<br>Material för återvinning: Betong, tegel: 520 kronor. Krossad betong: 400 kronor. Armerad betong: 650 kronor. Elektronik som inte omfattas av producentansvar: 3.600 kronor.<br>Specialavfall: Impregnerat trä: 730 kronor. Tryckimpregnerat trä och annat avfall som räknas som farligt: 3.000 kronor. Metaller: 100 kronor.<br><br>Boden: Osorterat avfall från industri, affär, asbest: 1.000 kronor. Ej brännbart tryckimpregnerat virke: 2.000 kronor. Sorterat byggavfall, som betong och tegel samt sorterat brännbart virke och diverse brännbart: 450 kronor. Metallskrot: 120 kronor. Restavfall (icke farligt): 550 kronor.<br><br>Piteå: Osorterat avfall: 1.200 kronor. Brännbart avfall till energiutvinning: 700 kronor. Träavfall, exempelvis slipers: 1.500 kronor. Sorterat trä: 150 kronor. Betong, okrossad: 370 kronor. Asbest: 750 kronor. Elektronik som inte omfattas av producentansvar: 10.000 kronor.<br><br>Älvsbyn: Osorterat industriavfall: 2.134 kronor. Brännbart osorterat avfall, betong, metallskrot, asbest med mera avfall: 1.084 kronor. Sorterat metallskrot: 150 kronor . Rent träavfall: 500 kronor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om