Åtta år efter PFAS-skandalen – giftigt skum används än

Det giftiga dricksvattnet i Ronneby och i Lulnäsudden utanför Luleå orsakades av användandet av ett särskilt brandsläckningsskum. I dag, åtta år efter PFAS-skandalen, används fortfarande samma brandskum på F21 och av Luleå räddningstjänst.

Giftet i dricksvattnet i Lulnäsudden spårades till Norrbottens flygflottiljs användning av ett särskilt brandskum som innehåller den farliga kemiska föreningen, PFAS. Bilden är hämtad från en militär övning.

Giftet i dricksvattnet i Lulnäsudden spårades till Norrbottens flygflottiljs användning av ett särskilt brandskum som innehåller den farliga kemiska föreningen, PFAS. Bilden är hämtad från en militär övning.

Foto: Karin Bergdahl

Luleå2021-05-17 07:00

– Numera används släckningsmedlet enbart i skarpt läge. Den främsta anledningen till att vi inte bytt ut skummet är att det i dag inte finns något fullvärdigt alternativ som uppfyller Försvarsmaktens krav, förklarar Jesper Sundström, kommunikationschef på Norrbottens flygflottilj.

Försvarsmakten har sedan 2014 genomfört miljötekniska undersökningar på Lulnäsudden. Mätningarna har visat att PFAS har uppmätts i grundvatten, ytvatten samt i grävda eller borrade dricksvattenbrunnar. Det har konstaterats att det troligtvis finns två större föroreningsplymer i området, där både den västra och östra delen av Lulnäsudden berörs.

Dessutom finns det föroreningar kvar i marken i F21:s militära område. Anledningen är att det inte finns någon hållbar och miljöeffektiv teknik som kan sanera det förorenade området.

Trots det används samma släckningsskum fortfarande både inom den militära och civila räddningstjänsten, även om omfattningen har minskat på senare år.

Luleås räddningschef Mikael Andersson bekräftar att brandsläckningsskum som innehåller perfluorerade ämnen är en vedertagen metod för att släcka bensin- eller oljebränder. 

– Vår rutin är det numera krävs beslut av högsta befäl innan det tillåts användning av släckningsskummet. Det krävs att det handlar om en extrem händelse som exempelvis att rädda liv. Vi gör alltid en bedömning om var skummet kommer att ta vägen, om det finns kända vattentäkter i området och gör sedan en avvägning mot vad som går att räddas, säger Mikael Andersson.

PFAS är ett samlingsbegrepp för en kemisk förening som skapats av människan. Den har en avstötande förmåga mot vatten och fett. Den används sedan 1950-talet i tillverkning av bland annat skor, regnkläder, kosmetika, skidvalla eller livsmedelsförpackningar. Ämnet finns i dag utspritt över hela jordklotet.

Den kemiska föreningen har egenskaper som även är effektiva när det handlar om att släcka olje- eller bensinbränder.

– I dag övar vår räddningspersonal med vatten på våra övningsplatser i norra Sverige, men vid själva utbildningstillfället i Halmstad används fortfarande släckmedel som innehåller PFAS för att förevisa hur effektivt medlet är, berättar Jesper Sundström.

För två månader sedan gav flygvapnet ett uppdrag till Försvarets materialverk, FMV, om att ta fram en ny släckvätska, Det nya brandbekämpningsmedlet får inte längre innehålla PFAS.

– Det går inte säga när det nya medlet kommer till Luleå, men våra räddningsfordon kommer att bytas ut under de närmaste åren. I Luleå lär det ske under 2022-23. De nya fordonen ska vara utrustas med den nya släckvätskan. Det visar att försvarsmakten tar den här frågan på största allvar, säger Jesper Sundström på Norrbottens flygflottilj.

Länsstyrelsen har hittat PFAS-rester i fiskar från Abiskojaur. I närheten av sjön finns en helikopterplatta som används i militära övningar. Kan det finnas ett samband?

– Det låter långsökt. Det är helikopterflottiljen som genomför en övning där varje år, men den innehåller - vad jag vet - inte några släckningsmoment., Att utsläppet i Abiskojaur skulle kunna kopplas till helikopterflottiljen låter väldigt långsökt. PFAS finns överallt i naturen, till och med på Antarktis. Det måste finnas andra anledningar, svarar kommunikationschef Jesper Sundström.

PFAS-skandalen

2014 skakades idyllen i Lulnäsudden efter upptäckten av giftiga ämnen i dricksvattnet. Försvarsmakten tog på sig ansvaret för kontamineringen. PFAS-ämnena visade sig komma från brandövningsfältet.

Den gemensamma vattentäkten och 28 brunnar visade sig innehålla PFAS. Halterna översteg Livsmedelsverkets rekommendationer.

En miljömedicinsk utredning kom fram till att "det finns ingen risk för akuta eller långsiktiga hälsoeffekter". I dag är 83 stugägare anslutna till det kommunala vattennätet. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!