Åter till tryggheten

Patrik Mattsson är 25 år, uppvuxen i Kiruna men just nu bosatt i Luleå. Han tillhör den svenska styrkan i Afghanistan som nu fått avlösning. På fredagen avtackades han och övriga på Svea livgarde i Stockholm.I helgen stannar Patrik hos sin mor i Stockholm men sedan är det hemresa till Luleå som gäller.- Jag ska käka lite av morsans mat och umgås med henne, säger han.Mattsson har varit ställföreträdande chef på en skyttegrupp..- Jag har varit i Afghanistan sedan i april, detta tillsammans med kollegor som jag följt under två och ett halvt år. Jag hade hoppats på fortsatt anställning men det blev ingenting, säger han.Tränat på rätt saker
Patrik Mattsson har arbetat inom Försvaret i fem år och tjänstgjort både i Kosovo och i Nordic battle group.- Vi hade en väldigt lång utbildning och vi har verkligen tränat på rätt saker. Där nere fanns det inget utrymme för att slappna av då det när som helst kan hända saker som engagerar skyttekompaniet, säger han.En soldat i hans skyttegrupp skadades tidigare i år och blev hemskickad och i förra månaden blev fyra soldater i en annan pluton svårt skadade av en vägmina, två av dem är från Norrbotten.- Riskerna blir givetvis tydliga när kollegor blir skadade. Men det är min bestämda uppfattning att det kunde ha gått värre än det gjort. Men tack vare vår långa utbildningstid har kompaniet haft förmågan att hantera även de mest komplexa situationer, säger han.Patrik Mattsson återkommer till den hjälp de haft av att "träna på rätt saker". Han befarar att de trupper som nu åker till området inte är lika väl rustade.- De har säkert fått en bra utbildning men vi var bättre förberedda, slår han fast.Han tvekade aldrig att åka.- Min inställning till att arbeta i Afganistan har varit positiv, med så pass professionella och kompetenta kollegor var det aldrig någon tvekan om att åka. Jag hade kunnat åka vart som helst med dessa människor, säger han.Patrik Mattsson vet dock att uppdraget inte är löst.- Arbetet i landet måste ske långsiktigt och stegvis. Vi är trots allt bara en liten del av det totala arbetet men jag inbillar mig att vi gjort skillnad, säger han.Varierande uppgifter
Hans anhöriga har givetvis varit oroliga för honom, inte minst sedan rapporter om överfall, beskjutning och skadade blivit vardag.- Uppgifterna är varierande och därmed varierar också riskerna. Ingen dag är den andra lik, långa tider av högintensivt arbete varvas med perioder av lågintensivt, säger Patrik och fortsätter: - Jag har fått stöd av mina anhöriga ända sedan jag åkte på mitt första uppdrag och för det ger jag dem ett stort tack. Uppdraget har varit såpass stökigt men de har nog lugnats av att vi har en gedigen grund att stå på samt att det kommit mer trupp. Men fortfarande skulle ytterligare truppförstärkningar vara lämpliga.

Åter till tryggheten

Efter åtta månader i ett skyttekompani i Afghanistan är Patrik Mattsson tillbaka i Luleå. - Riskerna blir tydliga när kollegor blir skadade, säger han.