Lagstiftarnas ambition var att få färre dömda till vård för grova våldsbrott när Lagen om rättspsykiatrisk vård infördes 1991. Det berättar Ulf Åsgård, psykiatriker och expert på gärningsmannaprofiler, när Kuriren når honom.
I dag är det få som döms till vård.
– Man införde begreppet allvarlig psykisk störning och det är ett väldigt snävt definierat begrepp, ur ren juridisk synpunkt. Tidigare blev varenda en som var personlighetsstörd på ett lite grövre sätt dömd till vård, säger Ulf Åsgård och förklarar sedan vad som krävs för att dömas till vård.
– Personen ska vara psykotisk, ha vanföreställningar, hallucinationer eller vara svårt personlighetsstörd, med sexuell perversion. Det är ungefär dem som det gäller.
Den nya lagen var ett sätt att blidka kritiken från allmänhet och andra, menar Ulf Åsgård.
– Det grasserade, och gör det väl fortfarande, att rättspsykiatrisk vård är någon sorts pensionärstillvaro. Det är det fan inte, säger Ulf Åsgård och radar upp faktiska omständigheter för de som döms till rättspsykiatrisk vård som hård medicinering, tvångsåtgärder i form av bältesläggning och avskiljning i madrasserade celler.
– Det är verkligen inte kul att sitta där.
När det gäller tisdagens beslut gällande den 22-årige bodensaren, säger Ulf Åsgård:
– Den här gossen är ett praktexempel på en person som säkert inte mår bra av att stoppas in i fängelset och umgås med råskinn. Han är inte tillräckligt sjuk i lagens mening, därför döms han till fängelse. Och där får han ingen vård, säger han.
– Med den reservationen, med det jag vet, så borde han dömas till rättspsykiatrisk vård.
Ulf Åsgård tror också att 22-åringen kan komma att fara mycket illa i fängelset.
– De som rätterligen sitter i fängelse orkar inte umgås med psykisk sjuka. Det kan ibland få såna uttryck som pennalism, att de psykiskt sjuka blir tjänare till de andra, och att de bankar dem sönder och samman. Det är mycket olyckligt.