Årsbok med industrihistoria

En nyhet för i år är det samarbete som Norrbottens museum har inlett med Luleå tekniska universitet. Hälften av artiklarna i årsboken har skrivits av anställda på LTU. -Jag är jätteglad för det här samarbetet, säger Persson.Bokens redaktion har bestått av museimedarbetarna Eva Landberg, Karin Rönnbäck och Per Moritz.-Den första årsboken kom ut 1922 och årets utgåva är alltså den 85:e i en obruten följd, avslöjar Moritz.Ibland har tidigare årsböcker präglats av genomgående teman som i år då Norrbottens förvandling till industrisamhälle beskrivs. Megasystem
En av de medverkande författarna är Staffan Hansson, professor i teknikhistoria vid LTU. Han har skrivit en artikel om det så kallade tekniska megasystemet i länet som växte fram mellan 1880 och 1920 - det vill säga malmen, järnvägen, vattenkraften och Bodens fästning.-Artiklarna i årsboken beskriver en väldigt viktig utveckling för länet och det som hände här har i allra högsta grad bidragit till att hela Sverige utvecklades, säger Moritz.Även museichefen Curt Persson bidrar med en artikel. Den handlar om tegelindustrin i Jukkasjärvi, en småskalig verksamhet som fanns på samma plats där Ishotellet breder ut sig i dag. Familjeägt
Från mitten av 1800-talet till 1930-talet var det familjeägda bruket i gång.-Man kan säga att den småskaliga tegelindustrin gick under i skuggan av megasystemet. De familjeägda små tegelbruken slogs ut av större industrianläggningar som den i Marieberg utanför Luleå, säger Persson.I sin artikel berättar Curt Persson bland annat att det var kvinnorna som dominerade på tegelbruket i Jukkasjärvi.Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie på Norrbottens museum, har skrivit om det stora arbetet med att renovera Sikfors kraftstation men hon har också med en artikel om Kiruna.I artikeln frågar Sjöholm "Vad är Kiruna värt?" och beskriver den kulturvärderingsanalys som Norrbottens museum har genomfört i Kiruna under 2007. Analysen ska utgöra beslutsunderlag i ställningstaganden om Kirunas framtida stadsmiljö.Rik kultur
Undersökningen kartlägger och analyserar olika samhällsaktörers värderingar när det gäller kulturmiljön i staden. En enkät som eleverna på Hjalmar Lundbohmsskolan har fått besvara ingår till exempel i undersökningen.-Kiruna har väldigt rika och uppskattade kulturmiljöer som har stor betydelse för många människor, säger Sjöholm.Fotnot: Arbetet med nästa årsbok har redan inletts på museet. Temat för 2008 blir väckelsen i Norrbottens län och en koppling till det bebyggelseantikvariska projektet om Väckelsens byggnader (bön- och missionshus, kapell och liknande) som inleddes hösten 2005.