Arlandabanan modell för länet

I går var han i Luleå för att berätta om hur framtidens investeringar i sjukhus, vägar, järnvägar och annan infrastruktur kan förverkligas.OPS, offentlig och privat samverkan, kan vara en lösning. Sverige har liten erfarenhet av det, mer finns i andra delar av världen.Jan-Eric Nilsson, som är knuten till Statens väg- och transportforskningsinstitut, har varit engagerad i frågan. Det tillsattes en utredning 2007 men regeringen tände inte på dess förslag.Likväl finns otraditionella lösningar i Sverige. Arlandabanan byggdes och drivs via privata krafter. Biljetter finansierar. Upplägget för bygget var privat riskkapital, lån och statliga pengar.Affärsresenärerna
Skönhetsfläckar finns.- Investeringar var bra för staten men konsortiet har varit så inriktat på den del av marknaden som är beredd att betala mer, och då får man ju inte hela nyttan, säger Jan-Eric Nilsson.Sverige skulle i vilket fall som helst ha lärt sig mer från exemplet, anser Jan-Eric Nilsson. Han menar att politikerna borde släppa fram några exempel på OPS-finansiering, med olika upplägg, för att studera möjligheterna.Skälet är att de offentliga pengarna är begränsade och ofta blir offentliga projekt dyrare än beräknat. Privata intressen kan genomföra investeringen billigare om drivkraften finns, bedömer Jan-Eric Nilsson. Han ger exempel på upplägg där offentliga parten och privata intressena delar på kostnaderna om projektet blir för dyrt, men också delar på pengarna om det blir pengar över.Norrbotniabanan skulle kunna vara ett OPS-projekt.- Ja, i princip, och då gäller det att förhandla sig fram, vilka är riskerna, hur stort är resandet? Jag är ju tveksam till att järnvägen behövs men blir den av bör det ske så billigt som möjligt, säger Jan-Eric Nilsson.Beställaren, det offentliga, ska i alla projekt ställa upp kraven för kvaliteten. Uppfylls inte kravnivån blir det avdrag för de privata intressena.

Arlandabanan modell för länet

Norrbotniabanan kan finansieras genom att privata intressen bygger och driver järnvägen. Frågetecknet är att järnvägen inte blir lönsam, menar professorn Jan-Eric Nilsson.