Under två dagar är 160 representanter från Arktiska rådets medlemsländer, arbetsgrupper och urfolk på plats i Luleå för att delta i ett tjänstemannamöte på hög nivå, Senior Arctic Official. Mötet i Luleå är det första som hålls under det tvååriga svenska ordförandeskapet för Arktiska rådet berättar ambassadören Gustaf Lind från utrikesdepartementet.
Två stora forskningsprojekt ska diskuteras; Arctic change assesment och Arctic resilience report.
- Det ena är ett brett projekt där vi ser på trender i Arktis. I det andra tittat vi främst på risker i miljön när det sker förändringar, säger Gustaf Lind.
Genomslag
Forskningsrapporterna som presenterats för Arktiska rådet har fått genomslag internationellt, exempelvis rapporten som kom 2004 som visar hur mycket klimatförändringarna påverkar Arktis.
I maj i år skrevs det första juridiskt bindande avtalet under, det reglerar sjöräddningsresurser i Arktis.
Det är ett tydligt tecken på att Arktiska rådet är inne i en förändringsfas, menar Gustaf Lind. Ett permanent sekretariat ska etableras i Tromsö i Norge, där det redan finns ett tillfälligt sekretariat.
- Under vårt ordförandeskap ska vi förhandla om ett avtal om samarbete vid oljeutsläpp. Även det ska bli juridiskt bindande för staterna, säger Gustaf Lind.
En annan fråga som Sverige kommer att driva under sitt ordförandeskap handlar om att minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen som sotpartiklar, metan och marknära ozon.
Nya möjligheter
Det finns flera orsaker till varför Sverige ska engagera sig i det arktiska samarbetet menar Gustaf Lind. Sverige påverkas när klimatet i Arktis förändras till följd av den globala uppvärmningen. Mindre havsis sommartid innebär möjligheter att exploatera naturtillgångar och sjörutter, som Nordostpassagen och Nordvästpassagen som tidigare varit otillgängliga.
Det finns också en säkerhetspolitisk aspekt säger Gustaf Lind och nämner den unilaterala solidaritetsförklaring som Sverige har gjort, att komma till grannländernas hjälp i händelse av väpnat angrepp.