Syftet är att vara redo när det gäller, resonerar landshövdingen P-O Eriksson.
- Man ska snabbt kunna reagera på vad som händer på arbetsmarknaden och få fram insatsåtgärder.
P-O Eriksson tar ett exempel från tiden för finanskrisen 2008-2009, då varsel rasslade in och då länsstyrelsen, mer improviserat, agerade för motåtgärder.
Bakgrunden är att länsarbetsnämnderna, styrt via företrädare från näringslivet, fack och politiken, avvecklades. I stället infördes insynsråd och om dessa fanns delade meningar, de ansågs mer tandlösa.
Den regionala utposten i arbetsmarknadsfrågor kommer i Norrbotten framöver att hanteras via arbetsmarknadsrådet, vilket bildas via beslut på länsstyrelsenivå.
Regionalt grepp
I arbetsmarknadsrådet kan företrädare från arbetsförmedlingen, kommuner, Kommunförbundet, facket och företagarsidan vara med. Rådet ska ha dialog med länsstyrelsen och olika sektorer om flaskhalsar på arbetsmarknaden och allmänna läget där.
Nu finns ett samlat grepp regionalt, resonerar P-O Eriksson, som säger sig ha stämt av planerna med arbetsmarknadsministern Hillevi Engström.
Ett annat beslut från länsstyrelsen gäller djurtillsynen. Den ansvarar länsstyrelsen för numera. Det nya är att det bildas att djurskyddsråd, vilket Norrmejerier, slakterier, LRF, Kommunförbundet och livsmedelsbranschen har nytta av, resonerar hövdingen.
- Vi får en bredare kontaktyta mellan olika aktörer.