Arbetslag på väg ut?
Lagen om anställningsskydd, LAS, kan ha spelat ut sin roll. I Danmark har anställningsskyddet mjukats upp för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. I gengäld har ersättningen för arbetslösa höjts rejält. TCO kan tänka sig en liknande modell i Sverige.
Syftet är att öka rörligheten på arbetsmarknaden och samtidigt ge ökad trygghet för dem som drabbas av arbetslöshet. I Danmark har facket gått med på att mjuka upp anställningsskyddet och i gengäld har kraftiga höjningar av arbetslöshetsersättningen genomförts. Resultatet på den danska arbetsmarknaden har inte låtit vänta på sig. Enligt uppgift från den danska arbetsmarknadsministern Claus Hjort Fredriksen byter en tredjedel av arbetskraften i Danmark jobb varje år. Nu är TCO:s Sture Nord beredd att ta efter den danska modellen.
Mer utbildning
- Framtidens trygghet för anställda och arbetslösa ligger i att mycket mer resurser läggs på olika former av utbildning. Sker den förändringen kan lagen om anställningsskydd diskuteras på sikt, sa Sture Nord i en eko-sändning i våras.
Liknande tankegångar framkom i en debattartikel i DN i februari där bland annat Jan Edling, före detta LO-utredare, föreslår att ett nationellt system införs där den anställde, arbetsgivaren och staten tillsammans inför ett "kompetenskonto" som kan användas till framtida utbildning. Genom att göra verklighet av det livslånga lärandet och ge människor möjlighet till vidareutbildning vid omstruktureringar och företagsnedläggningar, behåller man lättare sin attraktionskraft på arbetsmarknaden.
Lägre arbetslöshet
Författarna menar att Danmark genom att mjuka upp anställningsskyddet och höja ersättningen vid arbetslöshet fått högre omsättning på jobben, lägre arbetslöshet och ökad trygghet. Arbetsgivare kan lättare anpassa sig till rådande konjunkturer genom att snabbt kunna anställa och säga upp personal.
Att det handlar om nytänkande kan konstateras efter samtal med LO-distriktets ordförande i Norrbotten, Håkan Nedlund, som inte har hört talas om den danska modellen. Han konstaterar att arbetsgivarna av tradition alltid har velat prioritera rörlighet på arbetsmarknaden medan facket historiskt sett värnat om trygghet för den anställde.
- Men vi ska inte säga nej bara för att försvara gamla modeller. Det tål att titta på hur Danmark gör. Vi måste gå in i 2000-talet med öppna ögon, säger han.
Många kortttidsjobb
Lena Liljebäck på Länsarbetsnämnden i Norrbotten känner till att Danmark har en annan arbetsmarknadspolitik och är intresserad av att veta mer om vilka konsekvenser ett liknande system skulle få i för olika grupper på arbetsmarknaden i Sverige och Norrbotten.
- Vi har ju redan nu många branscher med korttidsanställningar eller säsongsjobb, som inom biltestverksamheten, anläggningsjobb, turistnäringen, säger hon.
Den danska modellen ska värna om trygghet för den anställde men även för dem som tillfälligt står utanför arbetsmarknaden. I och med att ersättningen vid arbetslöshet höjts innebär det ingen ekonomisk katastrof att bli utan jobb. Perioder av arbete varvas med perioder av arbetslöshet.
Enklare regler
Enligt Klaus Hjort Fredriksen är den danska modellen smått unik i Europa. Det sociala trygghetssystemet och de förenklade reglerna vid anställning och uppsägning är enligt honom den huvudsakliga förklaringen till Danmarks lyckade arbetsmarknadspolitik.
Nu höjs också allt fler röster från olika politiska håll i Sverige för en förändring av arbetsmarknadspolitiken.
Anders Hammarbäck, förhandlingschef på SKTF, ser mycket som är positivt i den danska modellen som vi borde titta närmare på i Sverige.
Öka rörligheten
Framför allt tycker han att vi borde kunna införa ett system där det är lättare att anställa och säga upp personal för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Han tror att det handlar mycket om att förändra den svenska mentaliteten och att skapa ett system där vi ser till helheten i samhället och inte låser fast oss vid en trygg anställning.
- Vi svenskar måste våga byta jobb oftare. Vi måste lära oss att söka trygghet i livet, inte i anställningen, säger Anders Hammarbäck.
Så jobbar vi med nyheter