Medlemsförening efter medlemsförening nominerar Lenita Ericson som sin kommunalrådskandidat – och trots att nomineringsprocessen inte ens är avslutad börjar hon se ut som den självklara efterträdaren till Yvonne Stålnacke.
Men medan Emma Engelmark och Carina Sammeli har befunnit sig i rampljuset har 48-åriga Lenita Ericson fört en åtminstone något mer anonym tillvaro som ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Så – vem är hon?
– En driven, samhällsengagerad humanist. Jag är uppvuxen i Tornedalen och kom till Luleå som tonåring, säger Lenita Ericson själv.
Som politiker då? Ericson lyfter fram att hon tror att hon är bra på att skapa arbetstillfällen och att hon tror att kommunen spelar en viktig roll i arbetsmarknadspolitiken.
– Jag har ett särskilt gott öga till det. Men jag är bred och har nyfikenhet som en stark drivkraft. Den gör att jag kan bedriva socialdemokratisk politik på många områden, säger Lenita Ericson.
Niklas Nordström förknippas mycket med jobb, näringsliv och tillväxt. Är det verkligen lämpligt att komplettera honom med en annan tillväxtkramare?– Niklas är en stark ledare och det är jag också. Jag ser det snarare som att vi kompletterar varandra. Tillväxt skapar vi på olika sätt. Om vi får ett inkluderande samhälle där man känner sig trygg, då driver det tillväxt.
Det är också de mer mänskliga frågorna Lenita Ericson säger sig brinna för på riktigt, snarare än områden som rör näringsliv och arbetsmarknad.
– Jag skulle vilja säga att min hjärtefråga är att alla ska vara jämlika. Och jag tror att arbete är vägen till ett jämlikt samhälle.
Något som lyfts fram i takt med att fler och fler S-föreningar har nominerat Ericson är att hon betraktas som en person som kan se till att Socialdemokraterna gör ett riktigt bra val 2018. När det kommer på tal säger hon inte emot.
– Det är ett lagarbete, men jag känner absolut att jag kan bidra.
Som ordförande i stadsbyggnadsnämnden har Lenita Ericson jobbat aktivt för att förbättra dialogen med medborgarna. Bland annat genom att försöka locka åhörare till sammanträdena, men också genom att träffa folk på stan.
– Min förhoppning är att det är så Luleåborna känner igen mig. Som en politiker som vill ha det samtalet.
Så om du blir kommunalråd kan vi vänta oss att makten kommer närmare folket?– Jag kommer inte att förändra mig som människa, så det kommer fortfarande vara mitt sätt.