1 april är dagen då det inte riktigt går att lita obetingat på vad som står i tidningen. Det gäller att vara extra kritisk just den dagen. 2014 års aprilskämt, att det från och med nästa år blir inträde, eller möjligtvis utträde, för att kunna gå på isbanan, fick stora ovationer på tisdagsmorgonen.
Kuriren har genom åren publicerat en rad klassiska aprilskämt. Vem minns inte det om spritrean på Tullen, som ledde till stora köer, eller nyheten om att statister till en filminspelning kunde ta sig till Lillan där det skulle ske audition.
Fler exempel på osanna historier som spridits under 1 april 2014:
Konkurrenten NSD skriver att den som har busskort kan styra rödljusen i Luleå och Piteåtidningen förkunnar att landstingsrådet Kent Ögren beslutat sig för att slita tvisten om Dansens hus, genom att bygga på kommungränsen mellan Luleå och Pite-å.
Polarbröd lanserar i ett pressmeddelande drickbart bröd, Råggi, med smak av polarkakan.
P4 Sjuhärad rapporterade exempelvis att Herrljunga i Västergötland har problem med för få kvinnor i barnafödande ålder – och ordet "herr" i ortsnamnet sänder fel signaler. Fler hakade på genustemat: Västmanland ska byta namn till Västhenland för att bli könsneutralt, enligt P4 Västmanland.
P4 Västernorrland avslöjade att polisen börjar sälja beslagtagen sprit, en kopia av Kurirens klassiker.
Lunds domkyrka ska enligt Sydsvenskan på nätet få ett digitalt ur, och snart blir det möjligt att stanna hemma med fyrfota småttingar. Samtliga partier är överens om att föräldraförsäkringen ska utökas med en valppenning, enligt P4 Göteborg.
Aprilskämt förekommer i de flesta europeiska länder, men även på andra håll i världen. I Sverige kan seden enligt Nationalencyklopedin beläggas från 1600-talets mitt.
Vill du inte bli lurad, så finns vissa kännetecken på en falsk nyhet – och det gäller inte bara 1 april.
En första varningsklocka är att berättelsen saknar hårda fakta – exempelvis tydlig källa, namn, geografisk plats eller datumangivelse. Tidningarna i Sverige anger ofta ett påhittigt namn i sin så kallade byline. Inge Aijs är exempelvis en person som aldrig annars förekommer i Kurirens spalter.
Ett andra steg för att avslöja en bluff är att söka på nätet efter mer fakta – ofta spricker bluffen redan efter en sökning. Ett tredje tips är att, om möjligt, försöka hitta någon av de inblandade personerna och själv ställa frågor.
April, april i all ära, men efterhand har bland andra företagen lärt sig att dra nytta av lurardagen. På tisdagen kom till exempel Max hamburgerrestauranger med nyheten om att företaget slutar sälja pommes frites.
"Det kan inte vara möjligt". Den reaktionen är vad reklammakarna vill nå och det visar sig att Max visserligen slutar med pommes – men ersätter den med annan friterad potatis, crispy fries.