I vänthallen på Luleå Airport står Angosom Mesfun och spanar förväntansfullt mot trapporna där passagerarna från Stockholm strömmar in. I handen håller han två blombuketter, och han får kämpa för att hålla tillbaka tårarna.
Angosom kom till Sverige 2014 och fick uppehållstillstånd året därpå, och sedan dess har han längtat efter den här dagen. Efter en lång process kom det positiva beskedet i vintras - Angosoms fru Rigat Emun och barnen Efoyta, Niyat och Arsema får komma till Sverige som anhöriginvandrare. Nu har de rest från Sudan till Luleå, och ska sedan vidare mot nya hemmet i Vuollerim.
– Det känns nervöst, det är jättespännande, säger Angsom samtidigt som han fortsätter att spana.
Till slut, sist ut av alla, kommer familjen ner från trapporna. Angosom kan inte längre hålla tillbaka tårarna när han får omfamna Rigat och döttrarna.
– Det är som en dröm, jag kan inte tro att det är sant, säger han.
På plats finns även Gudrun Amundsen från Vuollerim, som också gråter och omfamnar alla. Hon har blivit som en mamma till Angosom, och barnen kallar henne för farmor.
– Det känns helt fantastiskt, det här har vi väntat på så länge. Vi har skrivit veckobrev till Migrationsverket i fyra månader, säger hon.
Innan de ger sig ut på parkeringen hjälper Angsom barnen med en helt ny erfarenhet - att ta på sig fingervantar. Sedan lämnar de vänthallen, och barnen får se snö för första gången.