De stora barnkullarna från 1940-talet har alltid varit en puckel i det svenska samhället. En puckel som påverkat skolorna och arbetslivet. Nu är 40-talisterna pensionärer. Samtidigt som vi lever allt längre innebär det ökade krav på sjukvård och äldreomsorg i framtiden.
Fram till år 2024 kommer antalet invånare i Sverige som är 80 år och äldre att har ökat med 30 procent. Från cirka en halv miljon till 640 000.
Bara i fyra mindre kommuner i Västerbotten -Dorotea, Bjurholm, Åsele och Sorsele- kommer antalet 80+ inte att öka. I landets övriga 286 kommuner kommer gruppen att öka.
I Norrbotten kommer gruppen 80+ att öka med 25 procent, från dagens 14 512 personer till 18 129 år 2024. En ökning med hela 3 617 personer.
Ökningen skiljer sig givetvis mycket åt i länets olika kommuner. I Piteå är ökningen allra störst, i procent räknat. Där beräknas ökningen bli 32 procent, eller 711 fler som är 80 år eller äldre.
I Luleå beräknas antalet 80+ öka från 3 688 personer till 4 835 personer år 2024. En av dessa är Ingegerd Isaksson, som i dag är 70 år och som fyller 80 år i december 2024.
I dag är hon en pigg och aktiv pensionär som njuter av pensionärslivet. Hon är aktiv i PRO Hertsön-Lerbäcken, dansar, sjunger i en sånggrupp och reser. Senaste resan var en gruppresa till Kuba.
Hon har jobbat som säljare vid ett stort grossistföretag och gick i pension 2009, något hon sett fram emot. Men bara en vecka efter att hon blivit pensionär förändrades livet drastiskt.
– Min man dog. Jag sålde huset i Antnäs och flyttade till en lägenhet på Hertsön för att få nära till min son, barnbarnen och nu mina två barnbarnsbarn, berättar Ingegerd Isaksson.
Då inte pensionärslivet blev som hon tänkt sig gick hon dessutom tillbaka till sitt gamla jobb och började jobba extra. Sedan 2013 är hon dock pensionär på heltid.
Och visst funderar hon på hur samhället ska klara anstormningen av alla äldre i framtiden.
– Jag undrar det, då samhället inte klarar det i dag och då inte ens 100-åring alltid får plats på ett hem. Samhället tar inte heller tillvara på vad de äldre kan och vet, säger hon.
Hon håller sig i fysisk trim genom dans, gymnastik och dagliga promenader. Något större behov av vård och omssorg har hon inte i dag.
– Visst kommer det att bli en ökad belastning, men det heter ju hälsocentraler i dag. De borde ta tillvara på det och jobba och se till att folk håller sig friska, säger Ingegerd Isaksson.