IF Metall arrangerade i fredags ett fackeltåg för att hedra de 42 arbetare som omkom på svenska arbetsplatser under 2013, vilket Kuriren rapporterade i lördagstidningen. Ett av fackets krav är att regeringen ökar resurserna till Arbetsmiljöverket.
I Luleå har antalet arbetsmiljöinspektörer gått från 18 till nio sedan 2007.
– Om man jämför Norrbotten och Västerbotten så har vi haft många tunga olyckor. Det är ju för att vi har det näringsliv vi har häruppe, säger Anita Israelsson, sektionschef för Arbetsmiljöverket i Norrbotten.
Få ersätts
Numera ersätts endast var tredje pensionerad medarbetare på Arbetsmiljöverket. Regeringen har lagt ett besparingskrav på två procent.
– Så är det för alla myndigheter. Arbetsmiljöverket har jobbat med det på ett bra sätt. Effektiviteten hos varje inspektör är bättre i dag än för några år sedan. Det viktigt att se att huvudansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivarna, säger Elisabeth Svantesson.
Enligt ministern har regeringen ökat utvalda anslag till Arbetsmiljöverket.
– Vi har riktat medel för informations- och kunskapsspridning som är viktig i kombination med inspektionerna, säger hon.
Myndigheten har exempelvis fått pengar för att titta på kvinnors arbetsmiljö.
Bra initiativ, tycker Anita Israelsson men konstaterar samtidigt att det inte tillförs pengar till rena tjänster.
Spetskompetens
Michael Kinell, ombudsman på IF Metalls arbetsmiljöenhet, befarar att arbetsmiljöinspektörerna som blir kvar förlorar spetskompetens.
– Man har jobbat med specifika branscher, nu blir de mer generalister. De som jobbade med gruvindustri och lärde känna den miljön jobbar med annat. Det blir mer allmänt, man ska bredda sig, säger han.
Ministern menar att det är upp till Arbetsmiljöverket att organisera sig för att klara uppdraget.
– Det är en fråga för myndigheten hur man fördelar resurser mellan inspektörer och hur man fördjupar sig. Det finns inte en alldeles enkel korrelation mellan mer resurser och färre dödsolyckor, säger Elisabeth Svantesson.