– Jag är engagerad i flera andra bostadsrättsföreningar och ser att det kan bli rejäla utmaningar för en del, säger Ulf Lindström, styrelseledamot i BRF Illern.
Föreningen består av 70 lägenheter på adresser på Björngatan och Hermelinsgatan i centrala Luleå. I ett större och ett mindre soprum kan medlemmarna slänga sina sorterade sopor.
Lumire bedömer att 70 procent av alla Luleås flerfamiljshus redan är anpassade till den nya ordningen. Illerns fastigheter tillhör dem.
– Vi har pratat med Lumire allmänt om de förändringar som är på gång. De ville bland annat informera om nya skyltar till kärlen och att en del kärl bytt namn, exempelvis att brännbart nu heter restavfall. I samband med det fick vi klart för oss att vi i stort sett inte behöver göra någonting, säger Kjell Olsson, som också är styrelseledamot och bott i Illern sedan 1996.
I det större av soprummen finns samtliga kärl som under 2024 införs som standard vid alla flerfamiljsfastigheter i Luleå: restavfall (tidigare brännbart), matavfall, plast, tidningar, papper, glas (färgat och ofärgat) och metall.
Man har också några extra kärl. Ett för porslin, och tre mindre för sprayburkar, batterier och glödlampor. De sistnämnda ansvarar föreningen för själv att de töms. Medlemmarna åker till återvinningscentralen Risslan när kärlen är fulla.
– Så här har vi haft det ända sedan man stängde sopnedkasten, säger Kjell Olsson.
Föreningen hade bra grundförutsättningar för att kunna ta emot alla kärl som krävs när källsorteringen infördes i Luleå åren före millennieskiftet.
– Vi hade ett rum för soporna från sopnedkasten och ett för grovsopor. Då sågade vi upp väggen mellan dem och gjorde ett stort soprum. Vi har så många äldre som bor här så ur den aspekten var det naturligt att ta alla kärl som fick plats, säger Kjell Olsson.
Han ser bara fördelar med nyordningen och att föreningen var framsynt.
– Det är jättepraktiskt. Man behöver inte iväg med soporna med bilen. Jag tror aldrig jag varit på en återvinningsstation.
Vi tittar till soprummen som föreningen har. Ordningen är god. Kärlen är uppmärkta med symboler och en informationsplansch finns uppsatt.
– Det fungerar bra men man kan alltid önska att det skulle bli lite bättre. Särskilt ser jag att de hushåll som har hemhjälp har problem med att sortera rätt, säger Kjell Olsson.
Saknar ni något?
– Det skulle vara ett kärl för metallskrot. En stekpanna exempelvis, den har svårt att hitta rätt kärl.
BRF Illern sitter alltså lugn, men andra bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som hittills bara sorterat matavfall och restavfall står inför förändringar när fler kärl tillkommer.
Vissa har just nu kärlen utomhus. Andra kan ha soprum som till ytan är begränsade. Lumire bidrar med rådgivning och förslag på lösningar, men det är föreningarna/fastighetsägarna som har ansvaret för att bekosta den nya miljöplatsen/rummet.
Ulf Lindström tror att ett stöd kan behövas för bostadsrättsföreningarna.
– I Boden har man inte kommit riktigt lika långt som i Luleå. Jag är engagerad i tre bostadsrättsföreningar där och det känns som att det kan bli rejäla utmaningar. Säkert även i Luleå. Jag tycker att centralorganisationer som HSB exempelvis kunde hjälpa till. Dels att finnas med i bakgrunden och dels genom att aktivt ta fram olika lösningar, exempelvis en miljöbyggnad ungefär som ett Attefallshus, säger han.