- Andra vanliga hatbrott är rasistiskt klotter och en misshandel på stan sent på natten, där någon sagt något rasistiskt, säger Åsa Sannerborg, brottsoffersamordnare på polisen.
Hon är ansvarig för att hålla koll på hatbrottssiffrorna, vilket inte är helt enkelt: Eftersom hatbrott inte är en egen brottsrubricering, utan snarare ett motiv bakom olika brott, är de anmälda hatbrotten svårräknade.
Och att säkert slå fast att ett brott har sådana motiv är svårt. Trots det har Norrbottenspolisen en ganska bra bild av hatbrotten, som just nu ligger på en relativt konstant nivå.
Utreds noggrant
Därför görs inga särskilt riktade insatser på området för tillfället. Men om hatbrotten plötsligt ökar mycket i en viss kommun, så utreds orsakerna noggrant.
Polisen behöver fortfarande lära sig mer om hur hatbrotten identifieras, och till stor del handlar det om hur brottsoffer bemöts.
- Tror du att du blivit utsatt för ett brott för att du är homosexuell, så krävs det ju att personen som tar emot anmälan har empati, säger Åsa Sannerborg.
Om ett brott bedöms som ett hatbrott kan en åklagare hänvisa till en särskild regel om straffskärpning och yrka på ett tuffare straff för den åtalade. Men det är enligt Åsa Sannerborg inte så vanligt.
- Jag känner i alla fall bara till ett enda fall de senaste åren, säger hon.