"När jag anställer en medarbetare så är det kunskapen och personligheten som är viktig, inte vad man har för kön", säger Anna-Stina Nordmark Nilsson.
Den internationella kvinnodagen den 8 mars handlar om kvinnors kamp för att få delta i samhället på samma villkor som män. Sedan 1978 är internationell kvinnodagen med på FN:s lista över högtidsdagar.
Anna-Stina Nordmark Nilsson har en lång bakgrund som direktör inom både näringsliv och offentlig verksamhet, bland annat som landstingsdirektör i Norrbotten och hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting. Sedan 2019 är hon regiondirektör och som sådan högsta chef för regionen.
– Internationella kvinnodagen är så viktig och har alltid varit viktig. Kvinnor över hela världen har en tuff situation, en tredjedel av alla kvinnor blir utsatta för sexuellt våld i världen. Vi har gjort mycket och kommit långt i arbetet men vi har fortfarande mycket att göra.
– I Sverige har det hänt mycket, men runt om i världen är det ett stort kvinnoförtryck och att en världsomfattande organisation som FN är med och lyfter den här dagen är viktigt, säger hon.
"Jag har vågat sedan allra första dagen, jag har bara gjort det. Vad kan hända?"
Anna-Stina Nordmark Nilsson har arbetat inom en rad olika branscher, ofta mansdominerade, och blev tidigt chef. På frågan vad hon själv gjort för jämställdheten svarar hon att försökt bidra till att anställa fler kvinnor och synliggöra dem.
– När jag anställer en medarbetare så är det kunskapen och personligheten som är viktig, inte vad man har för kön, säger hon.
Anna-Stina Nordmark Nilsson berättar att hon under 1980-talet var med och startade "Kvinnor kan", en organisation som arbetar för kvinnor och mäns lika villkor.
– I efterhand kan man ju fundera på hur vi överhuvudtaget kom på att starta en sådan här organisation, men vi tyckte det fanns ett behov att visa att kvinnor kan. Vi kan driva industrier, jobba med forskning och vi ville visa att det finns kvinnor inom en rad olika verksamheter.
När hon började som vd för Piteå-Tidningen på 1990-talet var det många som funderade på om hon skulle klara det, berättar hon. Tidningsbranschen då var väldigt mansdominerad och hon var den enda vd:n i branschen som var kvinna.
"Det är inte farligt att misslyckas, är man intresserad ska man räcka upp handen."
– Det blev så märkvärdigt just för att jag var kvinna och det tycker jag inte om. Gör det märkvärdigt för att jag gör ett bra jobb, inget annat, säger hon.
Hon poängterar att hon haft många bra chefer och styrelser som vågat rekrytera henne i en mansdominerad bransch.
– Jag har blivit testad, folk har undrat om jag kommer att klara det här. Men jag är inte så brydd om att bete mig på ett visst sätt, den här stereotypa bilden man har av kvinnor och män är inget jag funderar på. Många har sagt att jag beter mig som en karl. Ja, om man tycker att beslutsfattande är manligt så är jag väl en karl. Schablonbilden av en karl är ju att han är väldigt kompetent och då är jag väl väldigt kompetent i deras ögon.
De här skriverierna om att du är stenhård, vad tänker du om det?
– Det jag som kvinna och chef försökt kämpa emot och inte acceptera är att vi alltför ofta beskrivs utifrån något sorts beteende och inte prestation. Vilket sällan eller aldrig tas upp med män. Deras person beskrivs inte, utan verksamheten är det som tas upp. Att en man beskrivs som stenhård skriver ni aldrig.
– Jag har ett sätt att vara som är väldigt faktabaserat. Det kan uppfattas som att man är mer som en man än som en kvinna ska vara. Men jag funderar inte så mycket på det. Jag har ett uppdrag som jag ska utföra, så då gör jag det.
Anna-Stina Nordmark Nilsson är regiondirektören som inte väjer för de tuffa besluten. " Jag har ett uppdrag som jag ska utföra så då gör jag det", säger hon.
Samtidigt blir människor i hennes omgivning förvånade när hon inte visar sig vara den stenhårda järnladyn de förväntat sig att träffa, berättar hon.
– De säger att jag har sådan omtanke om människor och säger att jag som är chef fattar beslut som gör att jag uppfattas hård. Ja, i beslutsfattande är jag hård men när jag pratar med människor som kanske far illa så är det självklart att jag visar sympati och empati.
Vilket är det bästa karriärtips du fått?
– Att vara mig själv. Jag skulle även vilja ge rådet att våga. Jag har vågat så många gånger i min karriär. Vad kan hända?
Hon säger att hon inte är rädd för att misslyckas – "då har jag ju försökt".
– Det är inte farligt att misslyckas, är man intresserad ska man räcka upp handen.
"Vi har gjort mycket och kommit långt i arbetet men vi har fortfarande mycket att göra", säger Anna-Stina Nordmark Nilsson om kvinnor och mäns jämställdhet.
Som regiondirektör har Anna-Stina Nordmark Nilsson tagit många tuffa beslut, många av dem inte särskilt populära. Under 2021 nådde Region Norrbotten målet att spara omkring 700 miljoner kronor.
Omställningen har bland annat inneburit en personalminskning på mellan 350–400 medarbetare inom stab- och stödfunktioner. Den nya organisationen har inneburit att hälso- och sjukvården, som tidigare hanterades av två stora divisioner, nu är fördelad på fem.
Personalen har varit missnöjd, vad säger du om det?
– Det är självklart att man blir orolig, det är helt naturligt. Man blir lugnare när man vet vad som ska hända. Det är aldrig roligt att vissa medarbetare måste sluta sitt uppdrag, det är det svåraste.
Just nu hotar inspektionen för vård och omsorg, Ivo, regionen med ett rekordstort vite på 10 miljoner kronor. Senast den 31 maj ska minst 90 procent av alla patienter på akuten som är i behov av inneliggande sjukhusvård vara inskrivna på vårdavdelning inom fyra timmar från ankomst. Det
– Jag delar Ivo:s synpunkter. Vi har hållit på sedan 2017 med att få ordning. Det handlar inte om att vi inte kan betala 10 miljoner kronor, det handlar om patientsäkerheten. Vi måste hitta bemanning för att kunna öppna fler vårdplatser. Sedan har det inte blivit bättre under pandemin. Men det är inte rimligt att patienter ska få övernatta på akuten.
– Divisioncheferna har fått i uppgift att arbeta vidare och uppdraget ska vara klart sista april.
Hur ska ni klara det här på två månader när ni inte klarat det sedan 2017?
– Vi måste ha resurser så vi kan öppna vårdplatser. Vi måste även titta på våra andra fyra sjukhus om det finns någon fördelning däremellan som vi kan ändra. Vi måste gå igenom dagens sätt att hantera vårdplatser och titta på om vi missat något. Men i grunden måste vi hitta fler händer.
Har regionen varit för snål och ställt för hårda krav på medarbetarna?
– Lönenivåerna diskuteras alltid och är en ständig fråga. Det är stor efterfrågan i hela Sverige och vi konkurrerar om vårdpersonal. Nog har vi läxor att göra för att medarbetarna ska finna det än mer attraktivt att jobba i Norrbotten.