2009 blev det tillåtet för homosexuella par att gifta sig i Svenska kyrkan. Statistik visar att flest vigslar har skett i Stockholm, Skåne och Västra Götaland.
I Luleå har ingen kyrklig vigsel blivit av än så länge. Av de borgerliga vigselförrättare som Kuriren har talat med, har ett tiotal vigslar förrättats.
Sista lördagen i juli var det Anna och Zillas tur. Först backar vi bandet.
För tio år sedan träffades de genom gemensamma vänner. Tre år skulle hinna passera innan de blev ett par.
- Fast det var alltid något speciellt med Anna, säger Zilla och ler mot sin fru.
Sedan sju år tillbaka har det alltså varit Anna och Zilla. 25 och 26 år gamla. Efter studenten, som båda tog 2005, tog de förhållandet ett steg till.
- Vi förlovade oss men funderade inte så mycket på giftermål just då, säger Anna.
Vill ha barn
Under åren som gick hann Anna och Zilla flytta från Bergviken till Hertsön och vidare till det nuvarande boendet på Tunaområdet. Hunden Biff, en sjuårig papillon, har varit parets ögonsten i fem år. Biff i all ära, men nu är paret sugen på tillökning. Förutom den uppenbara kärleken, är giftermålet en del i processen.
- Vi vill skaffa barn, och det är lättare att göra om vi är lagligt gifta. Vi ska gå på rådgivning och prata om olika metoder och väntetider, säger de.
Paret berättar att de har hört skräckhistorier om andra som har skaffat barn men inte varit gifta.
- Om det händer den ena någonting, och den andra inte är biologisk förälder, kan det bli väldigt utdragna utredningar. Barnet kanske till och med tas ifrån den som är kvar.
Med tankar på smått blev det dags för hunden Biff att ta på sig den röda flugan. Det är nämligen inte varje dag han agerar bröllopsvovve. Innan dess var det dags för en gemensam möhippa. Vänner kidnappade Anna och Zilla som blev utklädda till Ronny och Ragge.
- Ett av uppdragen var att vi skulle beställa en "raggarballe med svängdörr" på Statoil, berättar paret och skrattar åt minnet.
Glömde tårtan
På morgonen den 30 juli var första anhalt salongen där paret skulle göras bröllopsfina. Därefter väntade fotostudion och slutligen huvudnumret. På stranden i Svartöstaden i Luleå fick 48 gäster se Anna och Zilla säga ja till varandra.
- Jag var inte så nervös, tvekar Anna.
- Jo, du var mer skakig än jag, kontrar Zilla.
Nervös eller inte, allt gick som det skulle och den stora dagen blev precis som de önskade. Men det var på håret.
- Tårtan skulle hämtas i Persön klockan åtta kvällen före. När klockan är närmare nio inser jag att vi har glömt den. Jag ringde Anna som var och ordnade festlokalen och vrålade "bröllopstårtaaan!".
- Då höll jag på att börja grina, ler Anna.
Tårtan kom på plats och de enda tårar som syntes i ögonen var av lycka. Båda svarar snabbt på hur det kändes att vakna upp som nygift.
- Extra mycket kär.