Anna Ibrisagic siktar på Strasbourg

Anna Ibrisagic från Luleå har gjort en snabb politisk karriär inom moderaterna. 1998 blev hon invald i kommunfullmäktige i Luleå, hösten 2002 kom hon in i riksdagen och nu är hon på god väg till Europaparlamentet. Att hon nu väljer att lämna riksdagen till förmån för Europaparlamentet beror på två saker; hennes stora intresse för Europapolitik och det förtroende hon fått av moderaterna i provvalet, som resulterade i att hon placerades som tredje namn på valsedeln. Nu återstår väljarnas dom. ? När man börjat vandra på den vägen så går man så långt förtroendet räcker, säger Anna Ibrisagic om sitt byte av politisk arena. ? Egentligen spelar det mindre roll i vilket forum man driver frågor, huvudsaken är att man själv brinner för de frågorna och huvudsaken är att man gör sig hörd, fortsätter hon. I Europaparlamentet hoppas hon kunna ta plats i det prestigefyllda utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik. Men här finns det konkurrens mellan de moderata kandidaterna. ? Både Gunnar Hökmark och jag är intresserade av ungefär samma frågor. Det finns bara en plats per parti i varje utskott. Vi får se hur det löser sig, alternativet för mig är näringsfrågor, det är lika viktigt. ? För mig känns det som om jag har mest kunskaper, erfarenhet och trovärdighet i de här utrikes- och säkerhetspolitiska frågorna. Hela mitt internationella nätverk ligger ju på den sidan, de kontakter som jag direkt kan börja utnyttja. ? Och som sagt, det intresserar mig, jag har upplevt krig. Det intresserar mig hur vi kan jobba så att vi undviker eventuella konflikter i Europa i framtiden. Det är långt ifrån löst, varnar Anna Ibrisagic. Saknar debatt Hon tar upp Kosovo som kräver självständighet från Jugoslavien. Hon är övertygad om att Kosovo en dag kommer att få sin självständighet, vilket i sin tur kommer att leda till en kedjereaktion i grannländerna; Makedonien, Grekland, Bulgarien och Serbien. ? När Bulgarien har synpunkter på Serbien, då har vi trubbel, here we go again! Frågan är ? vad gör vi i dag för att det inte ska ske om 15?30 år? Den debatten är helt borta i Sverige! Anna Ibrisagic hävdar med emfas att kriget i Bosnien förlängdes på grund av EU:s totala avsaknad av en gemensam politik. ? Jag är inte för att vi ska bygga en supermilitärmakt i EU som ska vara en motvikt till USA, men EU måste vara en politisk makt som man kan räkna med. Så länge vi är splittrade, så länge vi inte har samma, gemensamma bilder av konflikter i vår närhet kan vi inte ha den rollen som vi vill ha. I förslaget till ny grundlag föreslås ömsesidiga försvarsgarantier för länderna inom EU. Sverige och tre andra länder har krävt att försvarsgarantierna inte ska vara tvingande för medlemsländerna. Vilken är din inställning? ? Socialdemokraterna har lurat svenska folket att vi är neutrala. Man säger att man ska inte skicka våra soldater någonstans, men det gör vi redan i dag. Under den period som jag har suttit i riksdagen så har vi skickat våra styrkor flera gånger till direkta konflikter. Varför kallar man inte saker vid dess rätta namn? Förstår tveksamheten ? Jag tycker att om man pratar om gemensamma styrkor och solidaritet, då måste det innebära att alla deltar. Anna Ibrisagic säger att hon förstår den tveksamhet som finns i Sverige. ? Det är enkelt att säga ?vi vill stå utanför? men vad gör vi när det står 100.000 människor och knackar på vår dörr? Det har hänt i Sverige på 1990-talet när vi från Bosnien kom. Det kan hända igen om det blossar upp ett nytt krig på Balkan. Vad gör vi då? Då blir vi indragna i alla fall. Vad tycker du att EU ska syssla med? ? EU ska syssla med enbart de saker som inte kan lösas bättre i nationalstaterna. Det brukar alla politiker säga? ? Ja, men alla handlar inte efter det. Jag har haft debatt med Ewa Hedkvist Petersen. Hon vill bestämma mer över arbetsmarknaden, hon vill bestämma mer över sysselsättningspolitiken, hon vill att facket ska få mer internationellt samarbete, hon vill bestämma gemensam vårdpolitik och gemensam familjepolitik. Ren valtaktik EU ska ägna sig åt internationell brottsbekämpning, vissa miljöfrågor, gemensam säkerhetspolitik och att undanröja hinder för företag i alla delar av Europa tycker hon. Det omdiskuterade tjänstedirektivet ser hon inte som ett problem för Sverige. Att frågan aktualiserats handlar om valtaktik hävdar hon. ? Det är också en fråga som sossarna utnyttjar för att höja valtemperaturen och få måla upp oss som motståndare för att lättare kunna aktivera sina egna. Rädda för lagen Anna Ibrisagic hävdar att socialdemokraternas problem egentligen bottnar i att filiallagen underkänns, den lag som kräver att utländska företag som verkar i Sverige är registrerade, har organisationsnummer och en filial i landet. ? Där står det också att det är fackföreningarna som kontrollerar arbetsgivarna. Det är filiallagen som socialdemokraterna är rädda för, men de säger tjänstedirektivet. Problemet är att filiallagen borde ha slutat att gälla för länge sedan enligt EG-rätten. Socialdemokraterna hävdar att valet 13 juni är ett klassiskt höger-vänsterval, håller du med om det? ? På sätt och vis. De röstar för mer kollektivism, mer socialism i Europa. De röstar för mer klåfingrighet, mer byråkrati i Bryssel. ? Jag kommer aldrig att rösta för mer socialism, jag kommer aldrig att rösta för mer överstatlighet, jag kommer aldrig att rösta för mer klåfingrighet. Risk för bakslag Familjepolitiken är en sådan fråga som inte bör föras upp på EU-nivå anser hon. Risken är att alla länder inte har kommit lika långt som Sverige. ? Jag är inte alls säker på att vi hade sambolagar eller lagar om homosexuellas giftemål om det hade varit EU-parlamentet som hade bestämt över det. Sossarnas mål är att få hela Europa att likna Sverige så mycket som möjligt. ? Men risken är när man är 19 ledamöter i en samling med drygt 700 att det blir tvärtom, att det är Sverige som blir mer portugisiskt, mer irländskt, mer grekiskt och det vill vi väl inte?