Årets Spelmansstämma vara den 41:a i ordningen. Man kan lugnt kalla Anna Holmbom, från Luleå, för veteran i de här sammanhang. Hon föddes in i folkmusikrörelsen. Båda hennes föräldrar, Gudrun och Tord Holmbom, har varit och är fortfarande engagerade i folkmusiken.
Vid den allra första Spelmansstämman låg hon som sagt var i mamma mage. Nu är hon själv engagerad i Luleå hembygdsgille, bland annat som danslärare. För hon spelar inget instrument själv. Under helgen har hon bland annat fungerat som konferencier och försökt hålla ordning på alla spelmän och kvinnor.
– Jag älskar verkligen det här. I år är det dessutom perfekt väder, lagom varmt. För det får inte vara för varmt då man ska gå omkring i folkdräkt hela dagen, då blir det svettigt, säger Anna Holmbom.
På plats ute vid Hägnan finns även Ulla-Britt Renman, Lycksele och Birgit Lundberg, Vännäs. De tillhör Umebygdens spelmansgille och är här tillsammans med en hel busslast spelmän från Västerbotten. För Birgit Lundberg är det första besöket och för Ulla-Britt Renman är det andra gången hon besöker Spelmanstämman i Gammelstad.
– Men det var någon gång i slutet av 70-talet, så det känns som om det var första gången, säger Ulla-Britt Renman.
Båda stortrivs, både med musiken och maten.
– Vi har ätit palt och blev så mätta att vi måste ta igen oss. Sedan ska vi uppträda och så blir det buskspel, berättar Birgit Lundberg.
Spelmannen per Stenelund, Avan, är en veteran på Spelmanstämman. Han har hittat skugga under en stor björk och sitter där med sitt dragspel tillsammans med spelkompisen Enar Hjukström, Piteå. Båda tycker de att dragspelet blir styvmoderligt behandlat i media, främst radio och tv.
– Ingen får ju höra dragspel, så de unga vet inte vad ett dragspel är. Nu spelar vi mest på äldreboenden, men vi får väl börja spela på daghem så att barnen får lära sig att det är ett musikinstrument, säger Per Stenelund, innan han går upp på scenen tillsammans med Enar Hjukström och bjuder publiken på medryckande dragspelsmusik.