Den amerikanska förpackningen av Estradot östrogenplåster. Den innehåller bara åtta i stället för 24 plåster och bipacksedeln är på engelska.
Anna (fingerat namn), 53 år, från Luleå hade använt hormonplåstret Estradot i drygt tre år när de plötsligt inte gick att få tag i mer.
– Jag fick behandlingen mot klimakteriebesvär, framförallt värmevallningar men också till viss del ledproblem och en känsla av att vara skör i kroppen som jag misstänker har att göra med övergångsåldern.
Hon har mycket möten på jobbet och ibland har hon behövt gå ut mitt i.
– Det har påverkat hur jag har klätt mig och planerat mina dagar. Sedan blir man ju trött när man inte får sova, vilket också påverkar hur man fungerar både på arbete och fritid.
Med östrogenplåstren försvann värmevallningarna efter bara några dagar.
– Plåstren har fungerat utmärkt. Även känslan av ledvärk och skörhet har försvunnit och jag har inte haft några biverkningar. Jag har mått jättebra.
I och med att hon slapp vakna genomsvettig på natten sov hon mycket bättre och det har varit lättare att sköta arbetet.
För något år sedan började plåstren vara restnoterade allt som oftast och hon fick göra månadslånga uppehåll i behandlingen.
– Det tog bara någon vecka så var alla problem tillbaka, även ledvärken och skörhetskänslan.
Till slut orkade hon inte fortsätta jaga plåstren – utan la ner behandlingen.
– Jag tänker att jag kanske måste lära mig leva med problemen. Men det är verkligen inte bra.
Hon har reflekterat över hur det kan komma sig att läkemedel kan ta slut.
– Varför är det här området så styvmoderligt behandlat, satsar man inte på kvinnohälsa?
Bristen på läkemedel skapar mycket merarbete för vårdpersonalen berättar Anastasia Vnukova, gynekolog på Sunderby sjukhus.
Anastasia Vnukova, överläkare i gynekologi vid Sunderby sjukhus, berättar att bristen på Estradot ställer till mycket problem.
– Det tar längre tid att handlägga patienterna för att vi först måste söka efter vilka läkemedel som finns på apoteken. Det gäller inte bara plåster utan också många andra läkemedel, säger Anastasia Vnukova.
När det gäller plåstren har det varit osäkert med leveranserna i flera år.
– En tid kunde vi inte skriva ut alls. Nu ser vi att det kommer någon leverans då och då och patienterna får springa runt från apotek till apotek för att kolla.
Det finns även andra östrogenpreparat men det är inte helt enkelt att ersätta ett läkemedel med ett annat.
– Det går att använda till exempel spray, tabletter eller olika typer av vaginala tabletter i stället, men riktlinjerna för dem skiljer sig.
Vaginala tabletter är bara en lokal behandling och hjälper inte mot värmevallningar. Plåstren har fördelen att östrogenet inte passerar levern, vilket minskar risken för blodpropp. Sprayen i sin tur behöver tas flera gånger per dag eftersom den har så kort verkningstid.
– Det är inte så enkelt att ersätta plåster med något annat.
Hur mår kvinnor som inte får sina plåster?
– De kan få svettningar, värmevallningar, hjärtklappning, torrhet i slidan, försämrad sömnkvalitet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och svårigheter att utföra jobbet. Det påverkar hela livskvaliteten, säger Anastatia Vnukova.
Långsiktigt kan det öka risken för både benskörhet och blodkärlssjukdomar, särskilt för kvinnor som har gått in i en tidig menopaus.
– Våra kvinnor får inte den behandling som de behöver och det är en väldigt vanlig patientgrupp som vi hanterar både hos oss och i primärvården. Vi inom sjukvården förstår inte hur det kan få vara så här.
Anastasia Vnukova och Marlene Helin på Sunderby sjukhus är kritiska till att det inte går att få in östrogenplåster till de svenska apoteken eftersom det är ett läkemedel som kvinnorna behöver.
Marlene Helin, verksamhetsområdeschef för obstetrik och gynekologi i Region Norrbotten, och instämmer:
– Det är helt orimligt att vi 2024 inte ska ha tillgång till läkemedel i ett land som Sverige.